Fyra av tio riksdagsledamöter anser att demokratin är hotad

Publicerad

Fyra av tio politiker i riksdagen befarar att demokratin i Sverige är hotad. Det framgår av en undersökning som Novus gjort. En majoritet av ledamöterna säger sig ha mottagit hot och kränkningar, samtidigt säger många att man inte får tillräckligt stöd i arbetet från sina partier.

Hur är läget för den svenska demokratin? Lite dystert, om man ska tro våra riksdagsledamöter. I en undersökning som gjorts av Novus säger 4 av 10 ledamöter att man är orolig för att demokratin skulle kunna vara hotad.

På efterkälken

Undersökningen presenteras i ”Länge leve demokratin”, en dokumentär som SVT visar på torsdag, och det första avsnittet i en serie om hoten mot den svenska demokratin.

– Jag tror att det finns ett ganska våldsamt hot mot demokratin i dag där väldigt många människor känner sig lämnade på efterkälken. De känner sig inte delaktiga i besluten, de känner att samhället rusar fram i en enorm hastighet och de hänger inte med, det är någon slags trötthet mot politik som jag tror är ganska tydligt i hela västvärlden, säger talmannen Urban Ahlin (S) i dokumentären.

– Jag tror att vi sitter och känner oss väldigt säkra. Vi har haft demokrati så länge vi kan ta den för given. Tyvärr visar historien att det sker ganska stora förändringar, och helt plötsligt så tittar man bakåt och ”undrar vad var det som hände egentligen”. Och helt plötsligt har förändringen skett och ingen har riktigt förstått det.

Löfven (S): Ett rejält problem

Politikerna själva hotas också. Sex av tio riksdagsledamöter säger till Novus i undersökningen att de utsatts för hot eller kränkningar. Något som ofta får effekt, var tredje ledamot säger att hoten har påverkat deras arbete i riksdagen negativt.

– Om de politiskt förtroendevalda känner sig både hatade och hotade, då har vi ett rejält problem. Jag ska inte gå så långt som att säga att demokratin är hotad, men om det får förlängas och fortsätta, ja då kan vi komma dit. För om människor inte vill ta politiska förtroendeuppdrag, om man inte vill låta sig väljas, ja då har vi naturligtvis ett rejält problem, säger statsminister Stefan Löfven (S).

Backningen brister

Novus har också undersökt hur arbetsvardagen ser ut för de folkvalda i riksdagen. Ungefär varannan riksdagsledamot svarar att man inte får tillräcklig uppbackning från sitt parti. Runt var femte ledamot lägger halva arbetsdagen eller mer på administration, och nästan varannan politiker uppger att man har ganska liten eller mycket liten tid för att möta väljare.

– Jag ägnar majoriteten av min tid åt att klistra kvitton, hämta och lämna gäster, till att plocka bort stolar, till alla möjliga administrativa åtgärder, säger Robert Hannah (L), riksdagsledamot.

– Jag tänker ibland hur mycket jag hade kunnat leverera, hur mycket hade jag kunnat vara ute i samhällsdebatten, hur mycket hade jag kunnat träffa mina väljare, om jag hade rätt stöd.

Kristersson (M): Urholkar legitimiteten

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson varnar för att ett för stort avstånd till väljarna innebär problem för politiken.

– De allra flesta människorna har ingen egen personlig kontakt med partierna, och det urholkar partiernas legitimitet, säger han.

– Resultaten har betydelse. Om vi har en jättefin demokratisk process men inte lyckas hantera vår tids stora problem, då kommer ganska många att tycka att ”ni bara pratar, men ni kommer ju aldrig fram till någonting”.

På torsdag sänds första avsnittet av ”Länge leve demokratin”  – 21.00 i SVT 1 och på SVT Play.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Val 2018 - #dinröst

Mer i ämnet