Migrationsverket på Agnesfridsvägen i Malmö. Foto: TT

Migrationsverket sänker kraven på boenden

Uppdaterad
Publicerad

Migrationsverket – som redan är hårt ansatta – kommer nu att sänka kraven på boendeplatserna under framtida upphandlingar av boendeplatser för asylsökande. Men trots detta ser insatserna inte ut att stå i proportion till behoven.

Med anledning av det akuta läget för asylkrisen gick regeringen och Migrationsverket under en presskonferens i lördags ut med en vädjan till Försvarsmakten och Kriminalvården om att upplåta sina lokaler. Sedan en tid tillbaka pågår också en rikstäckande beredskapsinventering av antalet tillgängliga boendeplatser för asylsökande. Hittills har ungefär hälften av Sveriges kommuner svarat på Migrationsverkets förfrågan. Sammanlagt uppgår antalet tillgängliga platser till drygt 10.000, men det råder oreda i räkenskaperna.

– En del kommuner har bara angivit lokaler, medan andra har angivit antal platser, samtidigt så kan vissa av dessa platser redan ha rapporteras. Det kan också saknas sängar och madrasser. Ser man bara till antalet platser som är helt färdiga så är det betydligt färre än 10.000, säger Markus Hallström, enhetschef vid Migrationsverket och ansvarig för beredskapsinventeringen.

För få evakueringsplatser

Under presskonferensen i lördags presenterades förslaget att använda de omkring 10.000 evakueringsplatser som finns runt om i landet och som är tänkta att utnyttjas vid katastrofer. Samtidigt framstår detta som en klen åtgärd i sammanhanget, under 2015 har sammanlagt 73.000 människor sökt asyl i Sverige, varav en tredjedel anlänt under september.

Just nu intensifieras flyktförsöken eftersom det längre fram i höst blir svårare för människor att ta vägen över Medelhavet när vädret blir värre.

– Vem som helst kan räkna ut att om det dagligen kommer 1.000, och vi har 10.000 platser, så är dessa platser slut efter tio dagar, säger Tolle Furegård, boendeplanerare vid Migrationsverket.

En del av hoppet stavas nu Försvarsmakten och Kriminalvården. Försvarsmakten har tidigare bistått Migrationsverket med boendeplatser. Det handlar om faciliteter som används för militära övningar, som nu istället skulle kunna omvandlas till boendeplatser. Kriminalvården, i sin tur, har anstalter att upplåta.

– Men det är svårt. Det känns inte helt bekvämt att låsa in människor, som söker asyl, i fängelser, säger Tolle Furegård.

Prefabhus tar tid

Regeringen har också sagt att man utreder möjligheten att bygga tillfälliga bostäder för 75.000 människor i såkallade prefabhus. En möjlig plats för ett sådant uppförande är Rinkabyfältet utanför Kristianstad med kapacitet att härbärgera 10.000 människor. En anläggning av det snittet skulle enligt Tolle Furegård ta omkring tre månader att uppföra. Men något beslut har ännu inte tagits eftersom detta är en sak mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvaret, Fortifikationsverket och den berörda kommunen.

Samtidigt finns också 6.800 människor som fått avslag på sin asylansökan och som nu väntar på avvisning. Utöver detta bor också 10.000 flyktingar som har beviljats uppehållstillstånd kvar på Migrationsverkets anläggningar. Båda dessa grupper måste nu flytta ut för att lämna plats åt nya asylsökande.

Juridik kring upphandlingar bromsar

Men en ännu större flaskhals i asylprocessen är den juridik som omger upphandlingarna av boendeplatser. På grund av det hårda trycket på boendeplatser har Migrationsverket begärt att få göra snabba direktupphandlingar. Men om ett företag tycker att Migrationsverkets beslut att anta eller avslå ett bud i upphandlingen är felaktigt har de rätt att begära överprövning. Det innebär att hela upphandlingen läggs på is i flera veckor. Men Migrationsverket kan gå runt regelverket, genom att endast låta ett fåtal aktörer få vara med på upphandlingen – men metoden är då både ineffektiv och mödosam.

– Istället för att upphandla 25.000 platser så får vi då 300 åt gången. Det stoppar upp hela processen, säger Tolle Furegård.

Sänker kvalitetskraven för boenden

Därför har man istället fattat beslutet att sänka kvalitetskraven för asylboende. Det handlar till exempel om tidigare standarder om minst fem kvadratmeters boendeyta per person, maxantal om sex personer per rum, antal toaletter och avstånd till transport och vissa myndighetsfunktioner.

– Det tar vi bort inför nästa upphandling. Det vi inte tummar på är säkerheten, säger Tolle Furegård.

Den nya standaren innebär att till exempel campingstugor blir möjliga att använda, en boendetyp som tidigare sållats bort.

Saknas långsiktig plan

– Mitt jobb är att se till så att ingen ska behöva sova på gatan, alla ska ha tak över huvudet, säger Tolle Furegård och förklarar att Migrationsverket hitintill klarat att skaka fram sängplatser till dem i behov. Men samtidigt är han oroad hur länge myndigheten klarar en sådan belastning.

– Förra året hade vi två veckor när 2.500 människor sökte asyl, det tyckte vi var mycket då. Nu är det 7.000 i veckan. Ska det fortsätta så, då tvivlar jag på vår uthållighet, säger han och berättar att helgen som varit är den första han kunnat vara ledig sedan semesterns slut. Ytterligare en aspekt av mottagandet som oroar honom är frånvaron av en mer vidsträckt plan.

– Säg att vi öppnar upp en gymnastikhall för 200 personer. Ja, det går kanske några nätter, men sen då – vad gör man långsiktigt?

SVT har sökt justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S), som ytterst ansvarar för att flyktingkrisen löses med goda medel, men han har via pressansvarig meddelat att han inte har tid att svara på frågor.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

#flykt

Mer i ämnet