– Vi ser grannsamverkan som grunden för hemsäkerheten och det är dessutom något som alla kan implementera. Det är den enda metoden som har en vetenskapligt bevisad effekt, säger Lotta Mauritzson, ansvarig för rådgivning på Stöldskyddsföreningen som är huvudman för Grannsamverkan.
Hon hänvisar till statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå, som visar att brotten i ett område minskar med i genomsnitt 26 procent om det har Grannsamverkan.
Tecken på att det sprider sig
En ännu opublicerad kartläggning som polisen gjort bland sina medarbetare visar att åtta procent av hushållen är aktiva i grannsamverkanområden. Enligt Stöldskyddsföreningen pekar flera siffror på att konceptet med Grannnsamverkan breder ut sig i landet.
Stöldskyddsföreningen märker också att beställningar av utbildningsmaterial och skyltar med Grannsamverkans logga ökar. Under 2014 beställdes 13 procent fler skyltar än året innan.
– Traditionellt är konceptet mer tillämpat i villaområden än i flerbostadshus. Det har funnits en uppfattning om att det inte funkar i flerbostadshus, men det har visat sig att det inte stämmer och metoden ökar nu i flerbostadshusområden, säger Lotta Mauritzson.
Utmaning att hålla samverkan levande
De största ökningarna sedan en tidigare kartläggning från 2010 står Jönköpings, Västra Götalands och Jämtlands län för. Den största utbredningen av grannsamverkan har Stockholms län.
Stöldskyddsföreningen har dock svårt att veta exakt hur många områden som är aktiva.
– Det ligger en stor utmaning i att hålla Grannsamverkan levande och aktuell. Vi jobbar ständigt med att försöka förbättra materialet för att det ska vara så. Till exempel finns numera allt utbildningsmaterial även som filmer, säger Lotta Mauritzson.
Kommer från USA
Konceptet med Grannsamverkan har funnits i Sverige sedan 1985 och kommer ursprungligen från USA. Till stor del handlar arbetet om att grannar håller ögonen och öronen öppna och sprider information om misstänksamt beteende kring bostadsområdet. Tidigare har sms-utskick använts för att sprida information, men nu används även andra metoder.
– Att sprida information inom den här grannsamverkangruppen är en del av konceptet. Så i dag används allt från Facebookgrupper till appar och mejllistor, säger Lotta Mauritzson.
Försöker motverka medborgargarden
Att jobba enligt metoden kan göra människor mer misstänksamma, men hon påpekar att de försöker styra bort alla tendenser till medborgargarden.
– Om man ser något misstänksamt så är det polisen som ska ingripa och ingen annan, säger Lotta Mauritzson.