Poliser kontrollerar legitimation på passagerare. Foto: TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Gränskontroller fick färre att komma till Sverige

Publicerad

Sveriges beslut att införa gränskontroller verkar ha haft kraftig effekt på antalet asylsökande. Det visar en sammanställning av statistik från Migrationsverket och FN, gjord av statsvetaren Anders Sundell.

Sverige införde tillfälliga gränskontroller den 12 november efter att Migrationsverket larmat om att trycket på myndigheten var för högt. Inrikesminister Anders Ygeman sade då att beslutet togs för att skapa ordning och reda men att det inte var säkert att tillfälliga gränskontroller skulle minska antalet asylsökande.

Tydlig förändring

En sammanställning och analys av statistiken över registrerade asylansökningar visar dock att det är just det som har hänt. Antalet steg brant under i stort sett hela hösten. Efter att gränskontrollerna genomfördes den 12 november syns ett tydligt brott i ökningen.

”Verkar ha haft effekt”

Anders Sundell, statsvetare på Göteborgs universitet, skrev först om detta i ett blogginlägg. Han menar att gränskontrollerna sannolikt bidragit till att minska antalet asylsökande till Sverige.

– Det verkar ha haft en effekt. Det är vad statistiken pekar på enligt mig. Jag kan inte säga att det är så till 100 procent, men det här är ett så pass stort trendbrott att det är osannolikt att det bara är slumpmässigt, säger han till SVT Nyheter.

Anders Sundell betonar att det förstås kan ha rört sig som en tillfällig topp i antalet asylsökande. Antalet kan då ha tillfälligt ökat och sedan gått tillbaka till ett normalläge efter den 12 november. Men för att undersöka det har han tittat på annan statistik för att så gott det går försöka ta reda på hur många människor som kunde förväntas komma till Sverige.

Undersökte flödet till Grekland och Österrike

Andra faktorer kan förstås påverka antalet asylsökanden. Bland annat skulle det kunna bero på att färre tar sig till Europa via Medelhavet. Men även om man väger in hur många som kommer via Medelhavet till Grekland så är ändå effekten tydlig. Anders Sundell har använt sig av statistik från FN:s flyktingorgan UNHCR för att se hur många som kommer via Medelhavet till Grekland och sett om detta kan ligga bakom nedgången i Sverige. Sundell har även tittat på flödet till Österrike, för att se om det kan ha påverkat.

– Antalet människor som kommit till Grekland har minskat något men minskningen i Sverige är större än vad man kunnat förvänta sig utefter flödet till Grekland. Det är samma sak med Österrike, säger Anders Sundell.

Färjekontroller kan påverka

Samtidigt som gränskontrollerna infördes i Sverige så började också färjebolagen att kräva id-handlingar för att få gå på färjan från Tyskland till Sverige. Något som också kan ha påverkat enligt Anders Sundell.

– Man vet inte om det är gränskontrollerna på tågen eller ID-kontrollerna på färjorna, vilket faktiskt konkret hindrar folk, som fått färre att komma hit. Eller om det beror på att Sverige skickar en psykologisk signal om att man vill ha färre flyktingar här. Det har talats om att flyktingar måste sova i tält och att Sverige är fullt, och så vidare.

– Vi har med människor att göra och de pratar med varandra. Det är inte bara som en maskin där man dra i en spak och så händer det något, säger Anders Sundell.

Fakta om statistiken

Visa

Statistiken kommer från Migrationsverkets siffror över antalet registrerade asylsökanden måndag till torsdag varje vecka mellan 29 juni och 10 december.

Kurvan avspeglar inte det totala antalet asylsökande eftersom vi valt att räkna bort fredag, lördag och söndag. Detta för att antalet registrerade ansökningar då går ned kraftigt eftersom betydligt färre ärenden registreras då. Detta gör att kurvan dyker varje helg och grafen blir svårare att läsa.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer