Den norske försvarsadvokaten Sverre Näss vill använda Guillous bok Häxornas försvarare i det uppmärksammade Alvdalsfallet där fem personer – tre män och två kvinnor – dömdes för övergrepp mot fyra barn. Åtalet gällde våldtäkt, incest och filmupptagning av övergreppen.
De dömdes till hårda frihetsstraff och skadestånd. En av dem godkände domen, övriga överklagade. På måndag inleds rättegången i Eidsivating lagmansrett (ungefär hovrätten). Näss anser att barnens berättelser kan liknas vid barnförhören under 1600-talets häxprocesser i Sverige. Han har tidigare fått avslag på att inkalla ett expertvittne med specialkunskaper om förhör av barn.
-Det är en mycket intressant historisk reportagebok som undersöker förhören med barn under häxprocesserna i Sverige på 1600-talet och drar paralleller till övergreppsfallet i Bjugn söder om Trondheim på 1990-talet, säger Näss om Guillous bok.
Förhören med barnen blev avgörande för brottsrubricering och bevisning. Övergreppen pågick mellan 2003 och 2007. Barnen var mellan sex och elva år när övergreppen började.
Näss och övriga försvarsadvokater anser att polisen planterat både fakta och namn i förhören.
Fakta: Rättsmålet i Bjugn
* Den så kallade Bjugn-saken är Norges mest omfattande och uppmärksammade rättsmål om sexuella övergrepp mot barn.
* Uppgifterna om de påstådda övergreppen började spridas 1992 i det lilla samhället Bjugn i Tröndelag, och ett tag satt sju vuxna – bland dem Bjugns polismästare – gripna som misstänkta för att ha förgripit sig på över 40 dagisbarn.
* När rättegången började i november 1993 fanns det dock bara en anklagad kvar: en manlig barnskötare. Antalet inblandade barn hade krympt till tio.
* Åtalet, byggt helt på barnens berättelser, ogillades av juryn på alla 25 punkter och den åtalade frikändes.
* Barnskötaren fick dock aldrig sitt begärda skadestånd. Norska riksåklagaren ansåg att det trots frikännandet var mer troligt än inte att mannen förgripit sig mot barnen.