115 ledamöter tryckte grönt för Stefan Löfven.153 tryckte rött och 77 ledamöter tryckte gult och lade ned sina röster. Foto: Janerik Henriksson, TT

Gula knappen – varför finns den?

Uppdaterad
Publicerad

Stefan Löfven blev statsminister trots att fler röstade nej än ja. Hur kan det bli så? Och varför finns det en gul knapp om det inte spelar någon roll hur många som trycker på den?

Trots att fler av riksdagens ledamöter i dag tryckte på den röda knappen för nej i sin bänk i kammaren, än på den gröna knappen för ja, så blev Stefan Löfven statsminister. Anledningen är att Sverige har så kallad negativ parlamentarism.

Det innebär att det räcker om riksdagen tolererar regeringen och att inte en majoritet röstar nej till statsministern.

– I en omröstning som i dag så räknas bara nej-rösterna, inte ja-rösterna. I princip hade noll personer kunnat rösta ja i dag, och 174 nej, Stefan Löfven hade ändå blivit statsminister, säger Johan Welander, kammarsekreterare på riksdagen.

En knapp för tolerans – inte fullt stöd

Men förutom ja- och nej-knappen så finns också en gul knapp i ledamöternas bänk, en knapp som innebär att ledamoten avstår. Den knappen tryckte 77 ledamöter på i dag. Vad betyder då den gula knappen egentligen?

– I det här sammanhanget så visar den att man kan leva med situationen, att man tolererar regeringen men kanske hellre hade sett ett annat alternativ, säger Johan Welander, men tillägger att resultatet blir detsamma oavsett om ledamöterna trycker grönt eller gult – eller stannar hemma för den delen.

Men, säger Johan Welander, den gula knappen har ändå en funktion i många ”vanliga” ärenden. Den kan rädda ledamöterna från att välja mellan två alternativ när de inte står bakom något av dem.

Partier som inte håller med om förslag kan skriva en reservation, reservationen ställs sedan mot andra alternativ i flera omröstningar. Blir den egna reservationen bortröstad kan ledamöter välja att avstå i de omröstningar som är kvar genom att trycka gult.

– Politik handlar inte bara om att göra saker utan ibland om att inte göra något, säger Johan Welander.

Negativ parlamentarism

Negativ parlamentarism innebär att regeringen måste tolereras av en majoritet i riksdagen, vilket har varit Sveriges modell sedan 1920. Det är avgörande att man inte har en majoritet emot sig, inte att en majoritet är för. I till exempel Tyskland tillämpas istället positiv parlamentarism, vilket innebär att en majoritet i förbundsdagen aktivt måste stödja regeringsbildaren.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.