Rökning är den vanligaste bakomliggande orsaken bland kolpatienter. Sjukdomen innebär att transporten av luft i kroppen försämras. Luftrören blir tunna och lungorna slappa.

-Det är naturligtvis svårt att andas, du kan inte gå fort. Det är svårt att gå i trappor och backar, säger Gunilla Dahl. Sådana saker som att duscha och dammsuga blir problem, för mig tar det nästan en hel dag att dammsuga min lägenhet. Man gör lite grann och så sitter man ner och vilar.

Hon berättar också att hon ofta måste stanna och vila när hon går någonstans.

-Vissa dagar är bättre och vissa dagar är sämre. Man kan inte gå hur långt som helst, jag kan inte det i alla fall. Vissa dagar kanske jag kan gå flera hundra meter, andra dagar är det kanske inte lika bra.

Men trots att man blir trött av sjukdomen är det viktigt för kroppen att hålla igång.

-Det är så lätt att man blir stillasittande, men man måste träna. Jag går på sjukgymnastik en gång i veckan.

Förutom styrketräning tränar Gunilla Dahl kondition genom att cykla med syrgas, vilket finns tillgängligt på gymmet där hon går på sjukgymnastik.

När hon slutade röka för tre år sedan märkte hon också att hon mådde bättre, även om det svängt tillbaka lite sedan hon först slutade.

I framtiden hoppas hon att det ska komma läkemedel som hjälper henne bättre.

-Jag tar läkemedel, men jag skulle önska att de hjälpte mig mer.

Åsa Welander

Rapport