Sverige har fått kritik från FN och Europarådet för att många häktade hålls isolerade utan kontakt med omvärlden.
– Vi ser ett behov att minska den påfrestning som häktning ger, säger riksåklagare Anders Perklev.
En arbetsgrupp från Åklagarmyndigheten presenterade därför på måndagen förslag om hur oproportionerligt långa häktningstider ska kortas, och hur restriktioner ska användas mer sparsamt.
Sju av tio
Restriktioner – som förbud mot besök och tidningsläsning – ska vara undantag, enligt Europarådet. Ändå hade 70 procent av de över 9 000 personer i Sverige som satt häktade i fjol någon form av restriktioner.
Sara Lötbom, 31, har upplevt pressen det innebär att vara häktad. Som längst var hon häktad fyra månader misstänkt för medhjälp till rån, ett brott som hon senare dömdes för. I tre veckor satt hon isolerad.
– De enda man träffar är kriminalvårdarna och det enda man har att se fram emot är de tre gånger om dagen då de låser upp dörren för att servera mat.
Förhållandena i häktet kan göra att många drar sig för att överklaga, tror Lötbom, i dag fri från kriminalitet och engagerad i KRIS (Kriminellas revansch i samhället).
-Om man överklagar blir häktestiden ännu längre. Då nöjer man sig, bara för att få komma iväg på anstalt. Där finns ändå chans att plugga, delta i behandling och träna. På häktet är det bara förvaring, säger hon.
”Inte ett straff”
Ett förslag som sticker ut är det om att häktade bör ha rätt till ”mänsklig kontakt” två timmar om dagen. Det kan vara umgänge med en annan häktad, advokatkontakt eller besök från frivilliga.
– Man ska oftare få rätt till samsittning, att man får möjlighet att umgås med en annan häktad med restriktioner under en del av dagen, säger chefsåklagare Agneta Isborn Lind, som har lett arbetsgruppen.
Vissa förslag kan genomföras direkt, andra kräver samarbete med till exempel Kriminalvården. Sammantaget innebär det här ”mycket stora förändringar” för häktade, bedömer Isborn Lind.
– När man är misstänkt är man ännu inte dömd. Det är viktigt att häktningstiden inte uppfattas som ett straff i sig, säger hon.
Fakta: Häktad misstänkt för brott
- Den som misstänks för ett allvarligt brott kan häktas av en domstol under utredningen. En häktad person betraktas som oskyldig, och har inte dömts för brottet.
- Den häktade kan få restriktioner om kontakt med omvärlden skulle kunna försvåra utredningen.
- Åklagaren kan begära en eller flera restriktioner: att den häktade inte får ta emot besök, umgås med andra häktade, att post granskas av åklagare eller att den häktade inte får se på tv, läsa tidningar eller lyssna på radio.
- I fjol satt 9 415 personer häktade varav omkring 70 procent – 6 558 personer – hade restriktioner i någon form.
- Misstänkta kan behöva sitta häktade i månader, ibland år. Om utredningar är komplicerade kan häktningarna bli mycket långa. En man som dömts i ett mål om kokainsmuggling, som pågår i hovrätten, kommer i juni att ha suttit häktad i fyra år.
Källa: Kriminalvården.