Favoriterna till 2017 års fredspris är:
- Irans kärnteknikavtal och de som arbetade fram det – Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif och Federica Mogherini, EU:s chef för utrikes- och säkerhetspolitik. Avtalet från 2015 begränsar Irans kärnteknikprogram i utbyte mot att många av sanktionerna mot landet lyfts. Det anses öka säkerheten i regionen och minska riskerna för en spridning av kärnvapenteknologi. USA och Iran har varit fientligt sinnade i årtionden men president Barack Obama satsade hårt för att få till en uppgörelse, trots kritik på hemmaplan. Och avtalet kom till mot alla odds. USA:s president Donald Trump har hotat att riva upp det, vilket kan förvärra läget i Mellanöstern och driva Iran åt ett mer auktoritärt håll. Med kärnvapenhotet från Nordkorea menar många att det är klokt att åtminstone hålla fast vid avtalet med Iran.
- Den amerikanska medborgarrättsorganisationen ACLU. De ligger mycket bra till enligt förhandstipsen. En organisation med gamla anor i USA, som arbetar för allas lika rättigheter – inte bara i ord utan också i handling. De ger juridisk hjälp åt behövande. De var bland de mest aktiva kritikerna av president Trumps inreseförbud. Ett val av ACLU kan ses som en protest mot Donald Trumps politik.
- Angela Merkel. Tysklands förbundskansler. Motiveringen är hennes hantering av flyktingkrisen 2015, då hon öppnade sitt land för närmare en miljon flyktingar. Hon har kritiserats för det på hemmaplan och inom EU. Men trots kritiken har hon stått på sig och visat prov på medmänsklighet och principfasthet, menar de som nominerat henne.
- De vita hjälmarna och deras ledare Raed al-Saleh. En syrisk frivilligorganisation som har lovordats från många håll för att de riskerar sina liv för att rädda andras. De arbetar under oerhört farliga och svåra förhållanden i inbördeskrigets Syrien. 159 av deras egna har dödats i fält.
- Påve Franciskus. Han har visat upp en vidsynthet som många anser ökar toleransen och medmänskligheten i samhället. Påven har visat förståelse för samkönade par trots den katolska kyrkans negativa hållning i frågan. Han har också försökt minska motsättningar och hat mellan grupper genom att bjuda in till möten med höga ledare för andra religioner.
Kan vilja undvika kontrovers
Den norska Nobelkommittén har fått mycket kritik de senaste åren för att priset blivit allt mer politiserat, och kanske vill man undvika kontroversiella kandidater i år.
Situationen i Syrien är oerhört komplicerad och det är möjligt att Nobelkommittén vill avvakta med den konflikten.
Iran är också rätt osäkert om avtalet inte förnyas nu i mitten av oktober. Landet kan då slå in på en annan väg.
Ett fredspris till påven kan också anses vara provocerande i en värld med flera andra stora religioner. Ett pris till ACLU kan möjligen kännas som ett säkrare val, även om det retar upp de konservativa i USA.