I bruksorten Skärblacka i Norrköpings kommun har skola och pluggande aldrig legat överst på prioriteringslistan. Man har alltid kunnat få jobb på pappersbruket. Men även där krävs det nu ordentlig utbildning och på skolan har man nu sett hur eleverna presterar allt bättre.
I våras gick niorna i Mosstorpsskolan ut med kommunens bästa betyg.
– Nationella proven visar att de satsningar vi gjort fungerar. Nu är det konkret och tydligt, säger Sofia Jardviken, rektor för Mosstorpsskolan.
Jobbar tätt med lärarna
En av anledningarna till att det går bra är resursteamen. Femton anställda jobbar tätt med lärarna och går ständigt runt mellan klasserna för att stärka upp lektionerna.
– Eleverna har i regel två stycken i klassrummet. De behöver inte vänta på någon tid. Även jag känner till vem som behöver lite mer hjälp, säger resurspedagog Patrik Fridner.
Patrik Fridner berättar att resurspersonerna efter varje lektion under några minuter diskuterar med läraren vad som varit bra och vad som bör förbättras.
– Dialogen mellan mig som resurs och undervisande lärare är jätteviktig.
På Mosstorpsskolan har lärarna gått på vidareutbildningar och fått nya idéer kring undervisningen. På mattelektionerna pratar eleverna mer om talen än de faktiskt räknar och på så sätt tycks de förstå bättre.
Elverna delar med sig av sina tankar om matteuppgifterna.
– Jag kan ha en tanke men någon annan kan ha en annan tanke. Då får man tänka lite annorlunda, beskriver eleverna sättet att arbeta.
För mycket för en rektor
Det är mycket som är annorlunda och rektorerna har mängder av forskning kring skolutveckling att navigera i.
Men att låta varje enskild kommun eller skola hålla koll på de bästa metoderna är att begära för mycket, tycker Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi och en av landets ledande skoldebattörer. Det är en av orsakerna till att bara vissa skolor lyckas medan skolsystemet som helhet står och stampar.
– Att hålla sig uppdaterad med vad som fungerar och vad som inte fungerar och att erbjuda kvalitetssäkrad vidareutbildning – det är väldigt svårt för de enskilda skolorna och huvudmännen, säger Jonas Vlachos.
– Det vore bättre att centralisera det här istället för att lämna skolorna så ensamma.
Byta skola tre gånger per termin
Lina Axelsson Kihlblom, som är grundskolechef i Haninge och sitter med i den statliga skolkommissionen, ser problem med likvärdigheten.
– Vi har länge trott på tanken att skolor ska konkurrera men ska man verkligen kunna byta skola tre gånger per termin?
Lina Axelsson Kihlblom ifrågasätter att skolor ska konkurrera om eleverna så att rektorerna inte kan planera verksamheten.
– En skola kan förlora 50 elever på en månad, säger hon.
Enligt Lina Axelsson Kihlblom existerar knappast det fria skolvalet.
– I dag har vi inte ett fritt skolval. Det är några personer som väljer i mån av plats. Jag har själv adopterade barn och de kommer aldrig in på vissa skolor. Det krävs att man ställer dem i kö samma vecka som de föds.
– Det tycker jag är ett väldigt konstigt system.
Många pustade ut
I veckan kom det som många hoppas är vändpunkten när den internationella Timss-studien visade att svenska elever nu är bättre än tidigare på matematik. Svenska elever presterar enligt undersökningen bättre i matematik i årskurs 4 och 8, och bättre i naturvetenskap i årskurs 8.
– När Timss-resultaten kom märkte jag redan samma dag att många pustade ut och gratulerade varandra, säger Lina Axelsson Kihlblom.
Vändpunkt?
Men resultaten från Timss har inte gjort Jonas Vlachos mindre bekymrad.
–Jag känner fortsatt oro för svensk skola. Jag befarar att det är en engångsvinst beroende på att det varit så uppmärksammat, att man pressat lärarna och att eleverna pressat sig, säger han.
Janos Vlachos kan inte se någon utveckling av det löpande kvalitetsarbetet i skolan, vilket skulle krävas för att förbättringen ska bli bestående.
– Det är väldigt lite som tyder på att det hänt så mycket positivt på det området i svensk skola.
På tisdag kommer Pisarapporten, undersökningen som senaste åren målat en dyster bild av den svenska skolan. Alla undrar nu om det verkligen har vänt.
Debatt i Agenda
Vågar vi tro att krisen är över för svenska skolan?
I söndagens Agenda debatterar gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) och Camilla Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk talesperson.
Agenda sänds söndag 4 december klockan 21.15 i SVT2. Programmet kan även ses direkt i SVT Play eller i efterhand här.