Har du tid att läsa det här?

Uppdaterad
Publicerad

Kära läsare. Den här texten kommer ta dig ungefär 1 minut och 41 sekunder (utan faktaruta) att läsa. Hur påverkar det ditt val att läsa den?

Det tar fyra minuter att läsa den amerikanska nättidsskriften Slates artikel om de värsta skönlitterära sexliknelserna under året. Men det tar endast en minut att läsa om hur inflation kan hjälpa bota finanskriser. Vilken väljer du? Vi har vant oss vid angivelser om hur långa ljud- och videoklipp är på nätet men nyligen började Slate.com även ange hur lång tid det tar att läsa deras artiklar.

–Tidigare har man börjat läsa en text och om den är den kul så fortsätter man, annars inte. En sådan här tidsangivelse uppmanar folk att ta beslutet innan och har man då beslutat att lägga tre minuter på texten så kanske man läser den även om den inte är så rolig, säger Jörgen Larsson, tidsforskare på Chalmers tekniska högskola.  

Han menar att det också kan bidra till ”snuttifieringen” – att vi väljer flera korta texter istället för böcker och längre artiklar.

–Lång tid kan vara avskräckande.

Samtidigt har han själv använt den korta tiden det tar att läsa som argument för att få kollegor att läsa en policy han skrev på en tidigare arbetsplats.

–När jag mejlade ut den skrev jag att den bara tog 80 sekunder att läsa, säger Jörgen Larsson. 

Stressande för långsamma läsare

Reaktionerna på Slates tidsguidning har varit blandade, från sarkasm om andra göromål som också borde tidsanges till funderingar på om uppfinningen kommer att stressa långsamma läsare som inte läser 275 ord i minuten.  

Jörgen Larsson menar att tidsangivelserna är helt i linje med utveckling mot att mer och mer vilja kontrollera den egna tiden och att många därför kan vilja veta hur lång en artikel är.

–Det finns ett time management perspektiv på tid att tiden ska användas så rationellt som möjligt, att ”tid är pengar,” och det finns en allmän trend att det här arbetslivstänket allt mer smittar av sig på privatlivet. Man kanske använder det i föräldrarollen och medvetet kalkylerar hur lång tid något tar och vad det ger, helt enkelt en starkare tidsmedvetenade, säger Jörgen Larsson.

Barn formas av tidsplanering

Han säger att yngre människor är mer tidspressade och att det ligger närmre till hands för unga att prioritera bort sådant man tycker att man inte hinner med.

–Barn växer ju nu upp med kalendrar och tidsplanering, vilket kommer att forma dem. Vi som är lite äldre har inte gjort det och en del vuxna tror jag reagerar negativt på den här utvecklingen.

Men att den som låter tiden styra livet automatiskt blir fyrkantig håller han inte helt med om.  

–Man kan välja att se det så, eller så ser man det som att man tar hand om sin korta och begränsade tid på jorden och att man månar om det man tycker är viktigt, säger Jörgen Larsson.

När folk började jobba i fabriker i England under industrialiseringen var tidsdisciplinen ett stort problem. Långt ifrån alla arbetare kunde klockan och många brydde sig inte nämnvärt om vilken tid arbetet började eller om man sov på arbetstid.

För att öka disciplinen satte fabriksägarna in tuffa åtgärder. Man väckte de som sov och stängde helt sonika grindarna när arbetet startade och de som inte hade kommit in då blev utan lön. Samtidigt sattes också allt fler klockor upp i offentliga miljöer och det sägs att man hade söndagsskolor speciella klockslag för att få barnen att lära sig klockan.

Åtgärderna gjorde det stora fleratalet av oss till tidsdisciplinerade varelser som oftast kommer till jobbet i tid och ägnar arbetstiden åt arbete – utan morot och piska.    

Källa: Tidsforskare Jörgen Larsson

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer