I en artikel som publicerats hos bland annat CBS säger forskare bakom en ny studie om löpträning och riskfaktorer att de som inte tränar alls och de som tränar mycket och hård löpträning båda tenderar att ha kortare livslängd än de som tränar måttligt.

Men det går inte att generellt säga att hård träning ger kortare livslängd, säger Björn Ekblom, professor emeritus vid GIH.

– Det går säkert att hitta enskilda individer, det finns kända fall av människor som tränat hårt och som avlidit i förtid. Men bland de studier som finns, där man verkligen följt många människor, där hittar man aldrig någon studie som visar att de som tränar hårt lever kortare.

Träna bara om du är frisk

Men det finns situationer där man inte bör träna, säger han. Det viktiga är – och det upprepar han flera gånger – att man inte tränar om man inte är frisk.  Om man inte känner att man mår dåligt när man tränar eller att man blir onormalt trött, då är risken oerhört liten.

I USA har man uppmärksammat att unga fotbollsspelare har dött under konditionsträning. Finns det en särskild risk just för unga?

– Det finns en risk att man dör ung om man har ett medfött hjärtfel. Det finns flera uppmärksammade fall, till exempel den norske simmaren som var världsmästare och som dog plötsligt.

– Han hade ett oupptäckt hjärtfel. Det finns i vår befolkning någon halv procent som riskerar dö i förtid på grund av oupptäckta hjärtfel. Men om man är frisk – då vill jag absolut inte avråda från träning! säger Björn Ekblom bestämt.

Den amerikanske hjärtspecialisten James O’Keefe säger i CBS artikel att kontinuerlig extrem träning kan påverka hjärtat, ”bygga om det”. Och att det kan ge slitage på kroppen.

– Hjärtat utvecklas på två sätt: När man långtidstränar blir det större och starkare vilket är bra för minst 99 procent av alla som gör det. Sedan finns det några där hjärtat inte utvecklas på det sätt det ska göra. Det är den halva procenten som har medfödda hjärtförändringar, säger Björn Ekblom.

Läkarundersökningar inte tillförlitliga

Om man visste vilka dessa individer var, kunde man avråda dem från träning. Men läkarundersökningar ger tyvärr inte tillförlitliga resultat, enligt honom.

– Det har hänt att sjuka blivit betraktade som friska och tvärtom. Därför har man tagit bort argumentet att låta läkarundersöka sig. Det kan ju inträffa till exempel att någon får bröstsmärtor men inte tar dem på allvar därför att man blivit friskförklarad.

Han tillägger att det också finns några få individer som är långa och gängliga och har något som kallas Marfans syndrom. För dem kan det också vara en risk att träna.

– Men det beror ju också på att de är sjuka. Återigen, känner man sig frisk och mår bra av träningen, då kan man träna. Men känns det inte bra, då är det en signal man ska till sig.

Redan när man är i 20–30–årsåldern kommer ett ökande antal riskfaktorer för sämre hälsa, konstaterar Björn Ekblom. Det är något som gäller alla. Men om man tränar går de flesta riskfaktorer tillbaka, betonar han.

– Det kan gälla sådant som stress och blodfetter – många risker går tillbaka om man sköter sig!

Så man kan lugnt fortsätta med sin löpträning om man känner sig frisk och kry?

– Ja absolut!