Visa alla (2)

Hårda kritiken mot politikerna: ”En kedjereaktion av senfärdigheter”

Publicerad

Hundratals har sedan 2012 åkt från Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistgrupper i Irak och Syrien, varav cirka 150 har återvänt tillbaka. Men Sverige brister i hanteringen av hemvändare, enligt terrorforskaren Magnus Ranstorp.
– De kan bli extremt farliga, säger han.

När ”Svenska Mujahedeen fi Ash Sham” (Svenska heliga krigare i Syrien) i november 2012 framträdde i en video där de poserade med vapen och övade krig, anade somliga en oroande försmak av vad som komma skulle.

Samlade runt runt en flagga med den islamiska trosbekännelsen med vapen och masker uppmanade de svenska muslimer att ansluta sig till kriget i Syrien, och det på klingande västgötska.

Sedan samma år har totalt cirka 300 personer rest från Sverige till Irak eller Syrien för att ansluta sig till våldsbejakande islamistgrupper, bland annat Islamiska staten (IS).

Av dem ska minst 50 ha dödats, men cirka 150 har återvänt till Sverige. Men svenska myndigheters hantering av och kunskap om de här personerna skiljer sig åt geografiskt, och enligt SVT Nyheters enkät har kommunerna dålig koll på ”återvändarna”.

De tillfrågade kommunerna, som har fått svara själva på SVT:s frågor, har bara sagt sig bara har kännedom om maximalt 16 vuxna och 10 barn.

”Djup tystnadskultur”

Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan (FHS), har jämfört hanteringen i Stockholm och Göteborg. I Stockholmsområdet finns enligt honom en ”djup tystnadskultur”, där folk i berörda områden inte har kontakt med myndigheter och ibland till och med uppmanas att sky dem.

Han jämför med Angered i Göteborg där Bettan Byvald, som SVT också intervjuat, enligt honom tack vare sin passion och sitt engagemang rönt stora framgångar.

– I Angereds fall så handlar det om Bettan Byvald och hennes formidabla egenskaper, säger Ranstorp i Morgonstudion.

– Hon är ute där och skapar tillit.

Skarp kritik: Senfärdigt

Ranstorp kritiserar vad han anser vara brister i Sverige – både vad gäller att lagföra personer som har gjort sig skyldiga till terrorbrott och möjligheten att på den sociala sidan plocka upp folk som radikaliserats.

– Det är det jag ropar och skriker om hela tiden, säger Ranstorp.

– Det här är en senfärdighet, den är oförsvarbar och jag tror att historien kommer att vara väldigt tuff mot dem som inte tog de riktiga besluten i tid.

Kan vara stora risker

Även om kommunerna skulle brista i sin information om personer som återvänt från konflikterna i Syrien och Irak, så framhåller Ranstorp att Säkerhetspolisen (Säpo) har koll på samtliga.

Samtidigt behövs det enligt honom en helhetslösning i Sverige för att hantera de här personerna, något som han säger finns i exempelvis Danmark.

Det eftersom att många som återvänder från krigen är ”jättetrasiga”, säger Ranstorp. De kan antingen som förövare eller offer ha påverkats kraftigt av tiden i krigshärdarna, och vissa individer han vara ett hot.

– Sedan kommer de tillbaka och då är deras våldströskel helt annorlunda. Det gör att de kan bli extremt farliga, säger han.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer