Även om den här vintern inleddes med snöfall även i mellersta Sverige är trenden sen 1980-talet tydlig. Antalet snödagar i södra Sverige har halverats sen 70-talet. Snömängderna i svenska fjällen minskar också. Men längst upp i Norrlands inland så är fjällvärldens snötäcken än så länge relativt opåverkade av den globala uppvärmningen. Där pendlar fortfarande vintertemperaturerna mellan minus fem och minus femton grader. I framtiden kan snötäcket till och med växa eftersom ökad nederbörd paradoxalt nog kan leda till ännu mer snö i nordligaste Sverige.
Alpernas snöbrist kan gynna Sverige
Det har blivit ett starkt marknadsföringsargument för svensk skidindustri. För i Alperna har snöbristen redan fått allvarliga konsekvenser. Bara i Italien har över 300 skidanläggningar som ligger kring 1500 meters höjd tvingats stänga. Många gamla skidorter står övergivna eller har tvingats omvandla sig till ett turistmål för vandring eller terrängcykling.
Precis som i Arktis går uppvärmningen i Alperna snabbare än det globala genomsnittet och är redan uppe i två grader. Forskningsinstitutet Swiss Federal Institute for Snow and Avalanche Research har slagit fast att det snöar allt mindre sen mätningarna inleddes 1874.
Den ekonomiska ruin som drabbar Alperna har öppnat ett fönster för svensk skidturism. Sverige marknadsförs nu internationellt som ett snösäkrare resmål än Alperna.
Halverad skidsäsong
Det var ett skäl bakom den omdiskuterade nya flygplatsen i Sälen, ”Scandinavian Mountains Airport”. Den fick utstå hård kritik och kallades ” ett hån mot framtida vintrar” när den invigdes eftersom det ökar flygtrafiken och utsläppen. Turister som snabbt vill kunna ta sig till backen kan flyga direkt från Köpenhamn till Sälen.
Men svenska skidindustrins kommersiella chans sträcker sig bara över några decennier.
På sikt kommer många av Sveriges skidorter möta samma öde som de i Alperna. I Sälen väntar på sikt en halverad säsong med mera regn och mindre snö.
Höga kostnader för konstsnön
På många orter hålls backarna öppna med hjälp av konstsnö. Det går åt enorma mängder vatten och energi för att skapa konstsnö. I ett allt varmare Italien består upp till 95 procent av all snö i skidbackarna av konstsnö vissa år. Samma förhållanden gäller i många av de svenska skidorterna i södra och mellersta Sverige. Men kostnaderna för konstsnö ökar med höjda elpriser och flera mindre skidanläggningar har i höst uttryckt oro för att energikostnaderna kommer äta upp deras vinst.
Intresset för vintersport minskar
Konstsnön orsakar dessutom stora skador på naturen, den är till skillnad från natursnö så tätt packad av den kväver växtligheten.
Så mycket tyder på att framtida generationer kommer att få säga hejdå till skidturism. Snöbristen har redan lett till att intresset för skidsport minskar bland svenska ungdomar.
Snöbristen hör förvisso inte till den globala uppvärmningens värsta konsekvenser, även om den innebär att bergsmassiv torkar ut när snö och glaciärer försvinner.
Däremot är det en förlust, att lägga till en växande lista av andra förluster, i klimatkrisens spår.
