– Nöjdheten bland de äldre har ökat radikalt, särskilt hos de privata aktörerna, säger Joakim Larsson (M), äldreborgarråd i Stockholm.

I hans kommun finns i dag närmare 150 bolag som bedriver äldrevård enligt Lagen om valfrihetssystem, LOV, som kommunerna sedan 2009 kan använda som ett redskap för att öppna upp bland annat hemtjänstsektorn för konkurrens.

Inga OB-tillägg

Men enligt fackförbundet Kommunal är lagen alldeles för tillåtande, rapporterar Dagens Nyheter. Oseriösa bolag som inte vill teckna kollektivavtal kan etablera sig, vilket leder till kraftigt försämrade villkor för de anställda.

– Man vet inte hur man är försäkrad. Har man avtalspension eller inte? Oftast inte. Ibland har man bara lön när man är hemma hos brukaren och inga OB-tillägg eller liknande säger Lena Ezelius, ordförande för Kommunal Gullmarsplan som har gått igenom samtliga bolag på Stockholms hemtjänstmarknad.

Nära hälften visade sig sakna kollektivavtal. Enligt henne går den dåliga arbetsmiljön i förlängningen ut över vårdtagarna.

– Min uppfattning är att LOV:en måste bort, säger Lena Ezelius till TT.

Fullgod kontroll

Joakim Larsson oroas inte av att många bolag saknar kollektivavtal. Enligt honom är de icke anslutna bolagen ofta små, med en specifik profil eller kompetens, exempelvis språklig, medan de stora bolagen allihopa har kollektivavtal.

– Det här är bolag som äldre har valt inom LOV-systemet. Att förvägra någon att välja ett visst bolag bara för att det inte har kollektivavtal faller på sin egen orimlighet. De äldres val väger tyngst, säger han.

Larsson tillägger att han anser kontrollen av bolagen är fullgod, och konstaterar att flera bolag har fått sina tillstånd indragna.

I oktober hade 129 av Sveriges 290 kommuner infört LOV. Ytterligare 42 hade beslutat att i framtiden införa lagen, medan 28 beslutat att inte göra det. 55 hade ännu inte tagit ställning.