-Huvudidéerna för varför hjärnan sysslar med sömn är dels att den behöver bygga upp ny energi och dels att minnesspår behöver sorteras och ”tvättas bort”, säger Torbjörn Åkerstedt, professor på institutet för psykosocial medicin vid Karolinska institutet, till TT.
Teserna är väl grundade men de avgörande försöken för att bevisa dem har inte gjorts. Trots framsteg i världens sömnlaboratorier de senaste decennierna är människans sömn fortfarande en av vetenskapens outforskade gåtor.
-För tio år sedan hade man inte den blekaste aning om vad sömnen betyder. Sömnen är ju dygnets stora uppladdaren, det är märkligt att vi inte forskat mer i den, påpekar Åkerstedt.
Högre halter melatonin
Ämnet är aktuellt så här års, när mörkret sänker sig och hösttröttheten sätter in för många. Att vi är extra sömniga nu beror på det nedtryckande ”mörkerhormonet” melatonin som produceras i högre halter när det blir mörkt omkring oss.
Men det faktiska skälet till att hjärnan signalerar trötthet tycks vara att substansen adenosin når höga halter. Adenosin är kopplat till hjärnans ”bränsle”, substansen bildas när energinivån blir för låg.
När vi är vakna skapar de intryck vi får hela tiden nya minnesspår eller avtryck i hjärnan. För att upprätthålla minnesspåren måste vissa nervceller ”avfyras” gång på gång – något som är energikrävande. När man fått mycket information blir det fullt bland nervcellskopplingarna, hjärnan drar för mycket energi, adenosinet blir högt och vi måste sova.
Laddas upp på nytt
-Hjärnans minneskort behöver sorteras och merparten ”tvättas bort”. Det sker under djupsömnen, berättar Åkerstedt och påpekar att den ytligare så kallade REM-sömnen sannolikt också har en funktion i detta.
-Samtidigt laddas systemet upp med ny energi. Vi vet att minnet får en jättekick och att vi blir lite intelligentare av att sova.
De senaste rönen om sömn, publicerade i tidskriften Nature, understryker att sömn är något som hjärnan tar initiativ till, genomför och till stor del skördar frukterna av. Pågående internationell forskning syftar bland annat till att kartlägga vad som sker i hjärnan på nervcellsnivå när vi sover. I Sverige pågår studier av bland annat kopplingen mellan sömn och diabetes.
-Vi vet att långvarig sömnbrist kan leda till både sänkt funktionsförmåga och diabetes, säger Åkerstedt.
Vanligt vid utbrändhet
Tillsammans med sina kollegor har han också påvisat att immunförsvaret får arbeta hårdare för att skydda kroppen hos en person som är trött.
-Man blir mer mottaglig för förkylningar och sår läker sämre, säger han.
Ytterligare ett svenskt forskningsområde är kopplingen mellan störd sömn och utbrändhet. Åkerstedt talar om en kronisk lägre nivå av sömn i dagens samhälle, att människor får en störd återhämtning och att detta i sin tur beror på stress.
-Det verkar som utbrändhet inte inträffar utan störd sömn.
”Borde ha det ljusare”
Hjärnans och kroppens funktioner bygger på att vi är vakna ungefär 16 timmar på dagtid och sover varje dygn. Ruckar man på det blir man automatiskt trött – men det går att ta igen sömn, till exempel på helgen eller genom en tupplur.
Sömnens balanssystem samverkar med den biologiska klockan som i sin tur påverkas av dagsljuset. Därför är det naturligt att känna sig tröttare om vintern. Men man kan minska sin trötthet, motverka halten av melatonin, genom att exponera sig för ljus.
-Ett samhälle som ligger så långt norrut som vårt borde bekymra sig mer om ljuset. Vi skulle ha det ljusare i våra lokaler om vintern, anser Åkerstedt.
Kan man då ersätta sömn på något sätt? Nja, muskler och leder återhämtar sig ganska bra genom att ”bara” vila men resten av kroppen kräver en sovande hjärna.
-Kroppen har någon gång bestämt att vi kör all återhämtning under sömnen. Men det mest dramatiska sker i hjärnan.
TT