Inrikes

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Foto: SVT/Jonas Ekströmer/ TT/ Bertil Ericson / TT

Hjärnstörande bekämpningsmedel i odling av potatis, lök och äpplen

Uppdaterad
Publicerad

Tillverkare av bekämpningsmedel för äppelodlingar har mörkat forskning som visar att medlen kan vara farliga för människors hjärnor. Resultaten har inte lämnats vidare till svenska och europeiska myndigheter. Det avslöjar en forskningsstudie vid Stockholms universitet.

– Det är ett klart brott mot lagstiftningen och etiken, säger forskaren Axel Mie, som är en av forskarna bakom studien.

Det handlar bland annat om ämnet Fluazinam, som används mot svampangrepp i odlingar av potatis och lök i Sverige. Djurstudier har visat att substansen minskade storleken på råttungars hjärnor. Den försenade även deras könsmognad. 

Den effekten hade även ämnet Abamectin som används mot insektsangrepp i växthusodlingar inom EU, bland annat för gurka, paprika, jordgubbar, sallat och örtkryddor.

Skyldighet att informera om resultat

Det är tillverkarnas egna studier som har visat de här effekterna. Bolagen är skyldiga att informera den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, om studiernas resultat.

Men forskarnas granskning av dokumentationen visar att många bolag har fuskat.

Myndigheterna informerades inte

I ungefär en fjärdedel av fallen har bekämpningsmedelsföretagen undanhållit studieresultaten från EFSA. 

– Jag tycker det är hårresande. Det leder till att myndigheternas bedömningar blir otillförlitliga och till att hälsoskyddande förbud uteblir, säger Axel Mie, doktor i analytisk kemi vid Stockholms universitet.

Hittats på lekplatser

Fluazinam används även mycket i äppelodling i Sydtyrolen, där medlet har hittats på lekplatser. Gravida och barn i området exponeras när odlingarna besprutas och vinden sprider ämnet i dalgångarna.

– Det är upprörande, jag skulle inte vilja vara förälder eller barn i de områdena, säger Axel Mie.

Hur farliga är de här preparaten för människor?

– Hjärnans utveckling är väldigt lik hos råttor och människor. Vi måste utgå från att om en substans skadar en råttunges hjärna så skadar den förmodligen oss också. Men vi kan ju inte testa de här substanserna på människor, det vore farligt och oetiskt och skulle bryta mot lagen, säger Axel Mie.

Men att av oro för bekämpningsmedelsrester undvika att köpa frukt och grönt i butiken är ingen bra strategi, tycker Axel Mie.

– Om du ska handla och vill minska ditt bekämpningsmedelsintag kan du välja ekologiskt mat. Du kan välja mat som produceras i Sverige eller inom EU för vi har lite vassare regler. Du kan tänka på att äta varierat, då får du inte i dig jättemycket av en sak, säger han i en intervju i Morgonstudion.

Forskarna har informerat EFSA om studierna och nu pågår en utvärdering på EU-nivå för flera av substanserna.

Vad är DNT-studier?

DNT är en förkortning för developmental neurotoxicity study.

Studierna görs för att undersöka om en substans har förmågan att påverka hjärnans utveckling negativt. Det kan till exempel vara nedsatt IQ-poäng, ökad risk för autism eller uppmärksamhetsstörningar. Man undersöker hjärnans storlek och uppbyggnad samt några beteendefunktioner hos råttorna. Studierna testar även andra utvecklingsparametrar, som tidpunkten för när ögonen öppnar sig och könsmognad.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.