-Vi vill kunna komma in så tidigt som möjligt, så att den gradvisa försämringen kan stanna upp eller gå så långsamt att patienterna får många goda år, säger Patrik Brundin, professor i neurovetenskap i Lund.

Mellan 15.000 och 20.000 personer i Sverige lider av Parkinsons sjukdom. Skakningar, stelhet och försämrad balans är de klassiska symptomen. Men det har visat sig att sjukdomen börjar kanske fem-tio år tidigare med mer diffusa sjukdomstecken som förändrat luktsinne, sömnsvårigheter och störd matsmältning.

Det här är, menar Brundin och hans forskarkolleger, tidiga tecken på att delar av hjärnan angripits av vad de kallar sjuka proteiner.

Teorin är sedan att sjukdomen framskrider i takt med hur de här proteinerna sprids till allt fler delar av hjärnan.

Ställa diagnos

Förloppet kan liknas vid en smitta, men det är en smittspridning som sker mellan celler inne i hjärnan, inte en smittspridning från människa till människa.

Upptäckten av de sjuka proteinerna ger hopp om nya läkemedel som kan stoppa spridningen. Men flera problem återstår att lösa. Ett gäller hur man ställer en säker parkinson-diagnos i ett riktigt tidigt stadium av sjukdomen.

Brundin berättar att forskare tittar på möjligheten att använda hjärnkamera, eller prov från blod eller ryggmärgsvätska.

-En tredje möjlighet är att använda de diffusa symptomen och se om man utifrån kombinationer kan kvantifiera och förutsäga vilka som riskerar att få motoriska problem, säger han.

Läkemedel dröjer

Patrik Brundin har nyligen fått förhandsbesked om drygt 20 miljoner kronor från Europeiska forskningsrådet för att fortsätta forska på området. År av arbete återstår innan medicinen som stoppar spridningen kan vara färdig.

-Det handlar tyvärr om minst tio år, säger han.

TT