Det var den svenska nykterhetsrörelsen, men också socialdemokratin, som var drivande i frågan om en folkomröstning om ”införande av fullständigt rusdrycksförbud” i Sverige. Frågan om ett alkoholförbud var vid tidpunkten också aktuell i flera länder.

Enligt Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet, präglar omröstningen fortfarande svenskarnas syn på alkohol; när och hur man ska dricka, hur den ska säljas och serveras.

– Till exempel har vi fortfarande inga renodlade barer, utan alla barer måste också ha matservering, ett varmkök helt enkelt. Det som också är speciellt med den här omröstningen och dess resultat är att vi får en väldigt stark klasslag. Det handlar om att kontrollera arbetarklassens drickande medan borgarklassens vindrickande inte berördes i stort sett, säger Tellström.

”Stor skillnad mellan norr och syd”

Ett annat resultat av folkomröstningen 1922 var att motboken infördes generellt. Brattsystemet, som det också kallades, var igång fram till 1955 då det avskaffades.

Rusdrycksomröstningen var även den första folkomröstningen som hölls efter att kvinnlig rösträtt infördes 1919. Då kvinnor och mäns röster räknades var för sig kunde man också konstatera att kvinnorna i större utsträckning var för ett alkoholförbud.

– Det var också en väldigt stor skillnad mellan norr och söder, stad och landsbygd och i de regioner som hade mycket frikyrkor så var rusdrycksförbudsanhängarna många fler än till exempel i södra Sverige, säger Tellström.

Se bilder från när det begav sig och hör Richard Tellström och Sven Andréasson, alkoholläkare och professor i socialmedicin vid Karolinska institutet, om folkomröstningen och vad som skett sedan dess i videon ovan.