Hungerhormon bakom alkoholberoende

Uppdaterad
Publicerad

Ett hormon som skapar hunger kan också ha ett finger med i spelet vid alkoholberoende. Nya rön ökar hoppet om effektiva läkemedel mot alkoholism i framtiden, men riskerna för psykiska biverkningar är överhängande.

När vi inte har ätit på ett tag börjar magsäcken utsöndra ett hormon kallat ghrelin. När ghrelin når det centrala nervsystemet känner vi oss hungriga, och dessutom sätts hjärnans belönings- och beroendesystem i gång.

Hormonets exakta roll i kroppen är inte känd, men föremål för mycken forskning inte minst inom fetmaområdet.

En ny studie, publicerad i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift Pnas, visar att ghrelin förmodligen spelar in också vid alkoholberoende.

Studier på möss

Studien är gjord på möss som fick välja mellan att dricka antingen vatten eller alkoholhaltig dryck.

Möss som fick extra ghrelin insprutat i hjärnan valde att dricka 45 procent mer alkohol än möss som utsatts för verkningslös saltlösning. Djuren som fick ett ämne som blockerar effekterna av ghrelin föredrog däremot vatten.

-Ghrelin aktiverar samma belöningssystem, och fyller samma funktion hos möss som hos människa, säger Elisabet Jerlhag, medicine doktor vid Sahlgrenska akademin som har gjort studien tillsammans med bland andra Suzanne Dickson och Jörgen Engel.

Stora risker

Nu ska forskarna studera ghrelins roll vid andra former av beroenden, som nikotin- och kokainberoende. Jerlhag hoppas att forskningen kan leda fram till effektivare behandlingar av missbruk i framtiden – inklusive matmissbruk och hetsätning.

Men det kommer att dröja innan sådana läkemedel eventuellt når marknaden. Det finns stora risker med att påverka någonting som inbegriper hjärnans belöningssystem.

Biverkningar som nedstämdhet och depression – i värsta fall med självmord som yttersta konsekvens – är inte otänkbara och har setts tidigare, exempelvis i fallet med bantningsmedicinen Acomplia som stoppades i fjol.

TT

Fakta: Ghrelin

• Ghrelin upptäcktes 1999 och är ett av de hormoner som kroppen använder för att reglera aptiten. Leptin och obestatin är andra viktiga nyckelspelare.

• Personer som föds med sjuklig överproduktion av ghrelin, Prader Willi-syndromet, har mycket svårt att hejda sina ätimpulser och känner ingen mättnad. Ofta blir de svårt feta om de inte får behandling.

TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.