Inrikes

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Olow Sundström har jobbat med HVB i 15 år. Han listar tre problem som skildrar svårigheterna med att jobba i HVB-hem. Foto: SVT

Larmet från HVB-hemmen: Vi kan inte stoppa rymningarna

Uppdaterad
Publicerad

HVB-hem vittnar om hur unga kriminella säljer droger, gömmer vapen och rymmer från boendena – utan att personalen kan agera.

– Om man vet att en ungdom ska göra något som är dåligt så måste man ingripa, men det får vi inte göra, säger Olow Sundström som driver ett HVB-hem i Uppsala.

Nu vill Sveriges kommuner och regioner se en lagändring. 

I Sverige finns det 62 HVB-hem som tar emot barn och unga med kriminellt beteende. Till skillnad från vid sluten ungdomsvård på SIS-hem har HVB-hemmen inte rätt att ta till tvångs- och begränsningsåtgärder, det vill säga åtgärder mot personens vilja.

– Det kommer ju in droger på HVB-hem, det kommer in vapen av olika slag. Då kan man inte ens gå in i deras rum för att titta om det finns vapen och knivar, för det är för integritetskränkande, säger Åsa Furén-Thulin, sektionschef på avdelningen för vård och omsorg på SKR. 

Beslagta mobiltelefon

Hon träffade nyligen socialtjänstministern och framförde krav om utökade skyddsåtgärder på HVB-hem. Det handlar om att kunna beslagta mobiltelefon eller dator, låsa in vapen, genomsöka de boendes rum och att drogtesta ungdomar. 

– Den grova kriminaliteten har ökat så svårighetsgraden på både SIS och HVB har ökat. Då måste man också följa den utvecklingen, säger Åsa Furén-Thulin.

SVT Nyheter har gått igenom en rad fall från de senaste åren som ger en inblick i hur unga pojkar placerade på HVB-hem går gängens ärenden.

En som känner väl till problematiken är Olow Sundström. Han driver Retro HVB utanför Uppsala. I många fall är ungdomarna redan grovt kriminella när de kommer till HVB-hemmet, menar han. Väl där kan de fortsätta ha kontakt med andra kriminella. 

– När man kommer till ett behandlingshem och pratar i telefonen hela tiden med de man begått bus med, då är bara kroppen på behandlingshem. 

HVB-hemmet: Vi har inget mandat

Att det sker rymningar är inte konstigt, menar Olow Sundström. Som lagen ser ut i dag finns ingen möjlighet att hindra någon från att avvika, med undantag för vård enligt LVU då man får vidta åtgärder med syfte att hindra att barnet rymmer.

Enligt IVO innebär detta dock inte att HVB kan hålla barn inlåsta.

– Om någon vill sticka har vi inte mandat att försöka påverka mer än att prata med ungdomen.

Hör Olow Sundström lista problem på HVB-hem i klippet ovan.

Har du tips? Hör av dig till våra granskande reportrar.

Fakta: Om HVB-hem

Hem för vård eller boende, eller HVB-hem som det kallas i vardagligt tal, är en verksamhet som bedriver behandling eller är inriktad på omvårdnad, stöd eller fostran. 

Målgruppen kan bland annat vara barn, unga, vuxna eller familjer med missbruks- eller beroendeproblematik eller barn och unga med normbrytande beteende. 

Innehållet i verksamheten ska anpassas efter den enskildes individuella behov och förutsättningar.  

Den som bor på HVB-hem har rätt till att ha sina personliga saker i fred och personal har inte rätt att exempelvis gå in på någons rum om man misstänker att det kan finnas narkotika eller vapen där. De har heller inte befogenheter att beslagta en ungdoms mobiltelefon eller dator. 

Vården kan ske frivilligt eller under tvångsvård i form av ett omhändertagande enligt LVU, lagen om vård av unga.

Vid vård enligt LVU kan ett HVB vidta åtgärder med syfte att hindra att barnet rymmer. Enligt IVO innebär detta dock inte att HVB kan hålla barn inlåsta. Vilken skydds- och begränsningsåtgärd som kan vidtas måste avgöras i varje enskilt fall.

Vistelsen på ett HVB-hem sker under begränsad tid. Verksamheten bedrivs enligt 7 kap. 1 § 1 socialtjänstlagen (SoL). 

Totalt finns 705 HVB-hem i Sverige, varav 62 tar emot ”personer med kriminalitet”. De 62 boendena har totalt 1 330 platser. 

Källa: IVO och Socialstyrelsen

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.