Svenska barn och ungdomar rör sig för lite, enligt ny nationell studie. Foto: TT

Stor studie: Flickor i gymnasiet rör sig minst

Uppdaterad
Publicerad

Idrottskulturen är ett hinder för de unga som rör sig minst. Detta enligt en färsk studie från Centrum för idrottsforskning – den första nationella undersökningen om svenska barns fysiska aktivitet som använder sig av rörelsemätare (accelerometrar).

– Yngre pojkar rör sig mest, flickorna i gymnasiet rör sig minst, säger Gisela Nyberg, forskare på KI, som ligger bakom studien.

En färsk studie från Centrum för idrottsforskning (CIF) bekräftar det tidigare studier befarat: Endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna når rekommendationen för fysisk aktivitet från den svenska lärarkåren.

– Majoriteten av barnen nådde inte rekommendationen i årskurs 5, 8 och år 2 i gymnasiet, säger Gisela Nyberg.

LÄS MER: Elever presterar bättre med fysisk aktivitet

CIF:s är den första stora nationella studie som använt rörelsemätare (accelerometrar), och drar slutsatsen att idrottskulturen utgör ett hinder för de unga som rör sig minst.

Dessutom lever en mindre grupp (6 procent) särskilt fysiskt inaktiva liv – de deltar sällan eller aldrig i skolans undervisning i idrott och hälsa, är stillasittande på rasterna, tillhör sällan föreningsidrotten och uppger att de har en fysiskt inaktiv fritid även i övrigt.

Skillnad mellan killar och tjejer

Studien visar att den grupp som rör sig mest är pojkar i årskurs 5, och den som rör sig minst är tjejer som går andra året på gymnasiet. Generellt sätt visar studien att killar tenderar att röra sig mer än tjejer – något som Gisela Nyberg bekräftar.

Varför är det så att killar rör sig mer än tjejer?

– Jag tror till exempel att det är mer anpassat för pojkar i skolan och generellt. Mer anpassat på skolgården och rasterna – mer fotboll. Tjejer är inte med i lika stor utsträckning. Fritiden är även mer anpassad för pojkar och flickor, säger Gisela Nyberg och fortsätter:

LÄS MER: Forskare: ”Träning gör dig smart”

– Yngre pojkar rör sig mest, flickorna i gymnasiet rör sig minst. Också där ser man på idrottsrörelsen att flickorna faller ifrån vid tonårsåldern vilket är en av anledningarna att de rör sig minst.

Vad beror det på?

– Det kan bero på att de inte vill träna organiserat mer, att de föredrar andra aktiviteter. I tidigare studier om man frågar [gymnasietjejer] vad de vill göra istället är det mer dans eller jogga i joggningsspåret – om det inte kändes tryggt väljer de bort det, säger Nyberg och tillägger att killar i större utsträckning är med i organiserad idrott och lag.

Åtgärd: Mindre tävlingsinriktning

Gisela Nyberg anser att man bör ändra i idrottskulturen för att få fler av dem som behöver röra sig in i idrottskulturen – och att göra det möjligt att börja vid en äldre ålder.

TV: ”Även sexåringar behöver fysisk träning”

– Jag tror man borde förändra så det blir mindre tävlingsinriktat och att man kan börja med en aktivitet i äldre ålder. I dag måste man ofta vara duktig för att börja med en aktivitet – det borde finnas för alla åldrar. Det kan vara en strategi för att få fler barn i föreningsidrotten.

Socioekonomisk skillnad vid idrottandet

Nyberg tillägger att hon även ser att det finns en socioekonomisk skillnad mellan de som rör sig mest och de som rör sig minst.

LÄS MER: Fyraåringars inaktivitet överraskar

– De som har föräldrar med lägre utbildning är inte till lika stor utsträckning med i idrottsmässiga föreningsaktiviteter.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.