Foto: TT arkivbild

Regeringen vill underlätta för män som har sex med män att bli blodgivare

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen vill göra det enklare för män som har sexuella relationer med män att ge blod. Socialstyrelsen har därför fått uppdrag att se över möjligheterna om att göra en riskbedömning på individnivå i samband med blodgivning.

Vården behöver fler blodgivare samtidigt som begränsningar gör att män som har sex med män först får lämna blod efter ett halvår utan sex – oavsett ny eller fast partner. Idag ger ungefär två till tre procent av befolkningen blod och nu vill regeringen göra en förändring för att öka antalet blodgivare.

– Det är mycket viktigt att blodgivning kan ske säkert, men den medicinska bedömningen ska precis som i övriga delar av sjukvården inte göras på gruppnivå eller utifrån sexuell läggning, utan utifrån varje individ, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson i ett pressmeddelande.

Tanken är att gå samma väg som de gjort i Nederländerna, Kanada, Storbritannien och Tyskland genom att utgå från en riskbedömning vid varje ny blodgivare.

Vad det gäller kvinnor eller personer som lever i en heterorelation gäller tre månader som regel mellan varje ny sexpartner.

Regeringen: Borde vara en självklarhet

I en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet poängterar regeringspartiernas ledare att homosexuella män ska få ge blod på lika villkor:

”Blod som blod. Det borde vara en självklarhet ... Det är inte bara en form av diskriminering utan även en ren dumhet när det är krig i vårt närområde och vi rustar upp Sveriges krisberedskap”, skriver Ulf Kristersson (M), Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L).

Det blir nu upp till Socialstyrelsen med hjälp av Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg och Läkemedelsverket att komma fram till hur en individuell riskbedömning vid blodgivning kan se ut. Myndigheterna har sedan fram till september 2024 att redovisa uppdraget.

Krav för att bli blodgivare

Grundförutsättningar

  • Du måste vara minst 18 år och får generellt sett ge blod som längst till 65 års ålder men kan variera beroende på var du bor.
  • Du måste väga minst 50 kilogram.
  • Ditt blodvärde måste vara tillräckligt högt.
  • Ha en giltig ID-handling.
  • Förstå och tala svenska.
  • Ha ett svenskt personnummer.

Du måste vara frisk

  • Det är viktigt att du har koll på din hälsa. Har du nyligen haft eller har du en sjukdom kan du bli stoppad.
  • Efter operation och blodtransfusion ska du vänta ett halvår.
  • Har du haft en akut infektionssjukdom ska du vänta minst två veckor.
  • Har du haft malaria kommer du aldrig att kunna ge blod. Detsamma gäller för bland annat HIV och Gulsot.

Graviditet

  • Gravida får inte ge blod, utan måste vänta nio månader efter förlossning.
  • Om du har avbrutit graviditet eller fått missfall ska du vänta lika länge som graviditeten pågått.

Ha koll på dina resor

  • Om du har varit ute och rest så kan du bli stoppad från att ge blod.
  • Har du varit i tropiskt område fri från malaria måste du vänta en månad efter hemkomst.
  • Om du har besökt malariaområde måste du vänta sex månader.
  • Om du har besökt ett malariaområde och varit bosatt dina första fem år i malariaområde så måste du vänta tre år efter utresa innan du får bli blodgivare.

Ditt sexliv påverkar om du får ge blod

  • Om du haft en ny sexpartner inom de senaste tre månaderna får du inte ge blod.
  • Är du man och har haft sexuellt umgänge med en annan man gäller ett halvår utan sex.
  • Om du haft samlag med person som har utsatts för risk för blodsmitta måste du vänta ett år.
  • Om du haft samlag i utbyte mot någon form av ersättning så måste du också vänta i ett år.

Tatueringar och injektioner

  • Du måste vänta sex månader efter att du har blivit tatuerad och piercad för att få ge blod.
  • Du får inte ge blod om du har injicerat narkotika, anabola steroider, tillväxthormon eller något annat preparat, om det inte har skett inom sjukvården.

Källa: geblod.nu

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.