För första gången sedan år 2010 åtalades ingen år 2019 för fildelningsbrott. Foto: Vilhelm Stokstad / TT

Ingen åtalades för fildelningsbrott 2019

Uppdaterad
Publicerad

För första gången sedan år 2010 har ingen i Sverige åtalats för fildelningsbrott. Men enligt flera aktörer beror det inte framför allt på att upphovsrättsbrotten försvunnit, utan på att fildelare bytt teknik.

För drygt tio år sedan stod fildelning högt upp på den politiska agendan – lagar som Ipred-lagen röstades under dramatiska former fram i riksdagen trots stort motstånd, och strax därpå inleddes rättegången mot trion bakom fildelningssajten The Pirate Bay. I valet till EU-parlamentet 2009 tog Piratpartiet två mandat.

År 2010 inrättades en ny brottskod, 5101, brott mot upphovsrätten genom fildelning. Piratpartiets ungdomsförbund Ung Pirat startade en protestkampanj döpt till just ”Brottskod 5101” där medlemmar och sympatisörer följde alla domar under brottskoden. Sedan dess har i genomsnitt ungefär tio fall gått till åtal varje år, många av dem mot personer som driver fildelnings- eller streamingsajter.

Men förra året var det för första gången ingen som åtalades för fildelning, enligt Åklagarmyndigheten. Även antalet anmälda brott ligger på rekordlåga nivåer – bara 23 brott anmäldes år 2019. Det är den lägsta siffran sedan 2010 då brottskoden infördes, men då användes brottskoden bara under halva året.

Enligt Brita Wallström som är gruppchef för Polisens enhet immaterialrättsliga brott är det tydligt att färre anmälningar kommit in – men påpekar också att fler saker spelar in i det låga antalet åtal.

– Den här typen av ärenden kan ta lång tid då bevisning ofta finns i ett annat land och det krävs rättshjälp för att få ut informationen, säger Brita Wallström.

Rättighetsalliansen: ”Alla av storlek är redan anmälda”

Åtal om fildelningsbrott hanteras på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet (RIO) – men för att åtal ska drivas krävs att brottet först anmäls till polis av en upphovsrättsinnehavare.

– När det gäller streamingsidor och filmer via bitorrent har det nästan uteslutande varit Rättighetsalliansen som varit ombud för filmbolagen – så de kan på det sättet styra det här utifrån sin målbild och vilka problem de ser, säger Anna Ginner, kammaråklagare vid RIO.

Från Rättighetsalliansens sida är svaret att det helt enkelt inte finns mycket kvar att anmäla.

– Alla svenska illegala filmtjänster oavsett om det är streaming eller fildelning via bittorrent, är anmälda och under utredning. Det kommer förstås nya hela tiden, men alla av storlek är redan anmälda, säger Sara Lindbäck, jurist på Rättighetsalliansen.

Fildelningssajter lägger ner eller flyttar utomlands

Bittorrent-tekniken, som användes till exempel av The Pirate Bay, utgör en allt mindre del av anmälningarna – istället är det streaming, och på senare tid illegal IPTV som blivit föremål för Rättighetsalliansens anmälningar.

Flera hemsidor som tillhandahåller upphovsrättsskyddat material har antingen lagt ner eller flyttat utomlands, vilket innebär att de inte längre är inom räckhåll för svenska åklagare. Ett exempel är just The Pirate Bay, som sedan rättegången för tio år sedan lagt ner och startat upp flera gånger på olika platser utanför Sverige.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.