Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

  • Viktigt meddelande:

    Det brinner i ett industriområde på Sjöhagsvägen 14 i Västerås, med kraftig rökutveckling. Räddningsledaren uppmanar alla som befinner sig i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. LÄS MER

Ingen vet varför sjukskrivningarna ökar dramatiskt

Laura Hartman, analyschef på Försäkringskassan, visar de dramatiska upp- och nedgångarna i sjukskrivningsstatistiken i Sverige. Foto: SVT

Om inget görs åt de skenande kostnaderna för sjukskrivningarna kommer de kosta mer än hela försvaret om några år. Från att sjukskrivningarna sjönk under flera år ökar de nu snabb igen. Dessa dramatiska upp och nedgångar anses vara unikt för Sverige. Men ingen vet riktigt varför det sker.

Lisbeth Forsberg arbetade på en förskola när hon blev sjuk. Först blev hon sjukskriven, men sedan ett år tillbaka är hon förtidspensionär. Hon startade en förening som på olika sätt belyser de sjukskrivnas situation. De som är med i föreningen har alla liknande berättelser från sina tidigare arbeten.

– Slimmade organisationer, stor arbetsbörda, tidspress, oro och en känsla av otillräcklighet. När man går med dessa känslor länge så går man till sist in i väggen, säger Lisbeth Forsberg.

”Ökningen sker i alla grupper”

Allt fler blir nu sjukskrivna efter många år av sjunkande sjuktal. En förklaring är att det har blivit svårare att få sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspension. Därmed blir antalet sjukskrivna fler.

En annan anledning är att personer som blir sjukskrivna till följd av psykiska problem eller sjukdomar ökar. Men inte ens Försäkringskassan vet vad det beror på.

– Ökningen sker i alla åldersgrupper, i alla yrkesgrupper och i alla regioner. Den grundläggande orsaken till att psykiska diagnoser allt oftare blir anledning till sjukskrivning är det ingen som känner till. Varken jag eller någon annan expert, säger Laura Hartman, analyschef på Försäkringskassan.

Branta upp- och nedgångar

På Försäkringskassan har man god kunskap om sjukskrivningsstatistiken historiskt. Man kan gå tillbaka 60 år i tiden och se hur många dagar om året en genomsnittlig svensk har varit sjuk. Och när man tittar på siffrorna är det branta upp- och nedgångar.

– I slutet av 1980-talet hade vi de högsta talen hittills med i genomsnitt 25 sjukskrivningsdagar per person och år. Därefter kom en nedgång för i slutet av 1990-talet återigen öka kraftigt fram till 2002 då vi hade en andra toppnotering med 18 dagar. Sedan var det en nedgång till 6 dagar mellan 2002 och 2010 och nu ser vi en ökning igen, säger Laura Hartman.

Ersättningsnivåer påverkar

Att vi skulle ha varit fyra gånger så sjuka i slutet av 1980-talet som år 2010 är inte troligt. De stora svängningarna beror på många faktorer. I goda tider har fler varit sjukskrivna än i sämre tider, då man kanske känner större oro att bli av med jobbet. Dessutom anses reglerna i sjukförsäkringen spela roll.

– Hur generös ersättningen är och om det finns karensdagar eller inte. Den typen av regler påverkar. Där är vår bedömning att förändringarna ofta har förstärkt en pågående utveckling, säger Hartman.

När sjuktalen var som lägst 2010 var Adriana Lender generaldirektör på Försäkringskassan. Hon tror att en av anledningarna till att utvecklingen nu går åt fel håll är att många började slappna av när sjuktalen blivit så låga.

– Ja, att man blev nöjd och tänkte att det här verkar rulla på bra och nu har vi andra frågor som vi måste ägna oss åt. Det finns ju fler frågor i samhället som man måste arbeta med, säger hon.

Tidiga insatser inte alltid lösning

Nya förslag ska nu hejda utvecklingen. Och politikernas svar, oavsett färg, är ofta att tidiga insatser är lösningen. Men det håller inte Adriana Lender med om.

– Man ger tidiga insatser till grupper som faktiskt inte behöver dem. Om man låter dem bli friska i fred så kommer de att kunna gå tillbaka till jobbet av sig själva. Det är mycket bättre att göra noggranna urval av de som faktiskt behöver insatser i tid och inte göra generella insatser över stora grupper. Det hjälper inte, säger hon.

Kurvan över sjukfrånvaron som går kraftigt upp och ner verkar nästan vara en svensk naturlag. Och ingen tycks veta hur man ska få den att stanna på en låg nivå.

– Vi måste hitta på någonting annorlunda den här gången så att vi inte följer den historiska upp och nedgången.

”Bakom varje siffra finns en människa”

Lisbeth Forsberg menar att det krävs stora förändringar på arbetsmarknaden för att få stopp på de höga sjukskrivningarna.

– För varje siffra i sjukförsäkringen finns det en människa bakom. För den är det katastrof. Man kan inte ha en arbetsmarknad som sliter ut folk på det här sättet, säger hon.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer.

Agenda

Mer i ämnet