Efter att en 24-årig kriminalvårdare dödats på häktet i Flemingsberg ifrågasätts nu Kriminalvårdens rutiner för personalen. Den dödade kriminalvårdaren arbetade vid tillfället ensam, en riskfylld situation som personalen på häktet redan i våras varnade för vid ett krismöte.
Samtidigt bemannar Kriminalvården Sveriges häkten med vikarier vars utbildning begränsar sig till en 2 veckor lång introduktionskurs. Enligt Kriminalvårdens personalavdelning är totalt omkring 9.000 fast anställda och 1.500 vikarier. Utöver dem anställs ett okänt antal vikarier via externa vaktbolag, och minimikravet för deras kompetensnivå är samma 2-veckorskurs.
Ville få en merit
När Johan sökte jobb inom kriminalvården var planen att meriten jobbet skulle generera skulle hjälpa honom att komma in på polishögskolan senare.
Han skickade ett personligt brev till anstalten och fick komma på flera intervjuer med olika chefer. När han fick jobbet blev han överraskad.
-Det var jätteroligt! Jag hade inte väntat mig att få det eftersom jag var så ung och inte hade några erfarenheter från liknande jobb, säger han.
Ingen utbildning
Johan gick ingen formell utbildning när han började. Istället gick han bredvid en rutinerad kollega vid de tillfällen han hoppade in och jobbade.
-Det tycker jag funkade bra, säger han.
På anstalten fick Johan lära sig att kriminalvårdarna alltid skulle vara minst två i närvaro av internerna. Men i praktiken följdes inte alltid den regeln. Vid flera tillfällen rörde sig 22-årige Johan ensam bland de intagna, som i vissa utrymmen rörde sig fritt.
-Det var nog ganska vanligt att personalen var ensamma med internerna. Jag kände mig själv ganska säker i början, för de intagna var inte speciellt våldsbenägna, berättar han.
Hotfull incident
Men vid flera tillfällen uppstod det situationer då Johan kände sig otrygg, trots att han hade mer rutinerade kollegor omkring sig. Vid ett tillfälle blev stämningen väldigt hotfull då en intern for ut mot Johan.
-Hade han velat hade han kunnat gå till fysiskt angrepp, och jag fick höra senare att han hade skrämt upp fler ur personalen.
Efter den incidenten valde Johan att säga upp sig från extraknäcken på anstalten.
-Jag kände mig inte hundra procent trygg. Det var som att gå igenom en mörk gränd på natten.
Förstod inte faran
Nu har det gått två år. I efterhand har Johan insett att han inte riktigt var mogen uppgiften som kriminalvårdare.
-Jag förstod inte hur farligt det kunde vara. Jag hade inte tillräcklig utbildning och jag tog risker och var nog lite övermodig. I dag hade jag inte gjort samma sak, säger han.
Karin Moberger
karin.moberger@svt.se