Isabelle var 19 år och hade ett stressigt restaurangjobb i London, långt ifrån familj och vänner när hon plötsligt började må dåligt.
– Det hände nästan från en dag till en annan. Det var som att någonting bara snurrade till, liksom, berättar Isabelle.
– Jag förstod inte vad som hände. Hela min verklighet liksom vreds till och jag kände att jag tappade greppet och inte klarade av att göra saker. Det tog ganska lång tid innan jag förstod vad som var fel.
Både hon själv och omgivningen trodde först det handlade om depression, men efter ett antal mer eller mindre oförklarliga svängningar ned i depression och upp i mer intensiva tillstånd, fick hon diagnosen bipolär typ 2, som är något lindrigare än typ 1. Men innan dess var det en svår situation även för hennes anhöriga.
Familjen mådde dåligt
– Hela min familj mådde ju även dåligt, innan jag tog mediciner och innan någon visste vad det var, säger Isabelle.
– Min reaktion tror jag blev att dra mig undan ganska mycket. Och det berodde väl främst på okunskap. Jag hade ingen runtomkring mig som mått dåligt eller hade varit deprimerad, eller visste något om bipolär sjukdom, och det gjorde ju ingen i vår familj heller då. Sedan var det så att jag inte kände igen min syster, säger Linn lite trevande och tittar mot Isabelle.
Desperation i systerns ögon
– Vissa kanske tänker att det är lättare att närma sig någon som man är nära, men jag tyckte snarare att just för att du var min syster och just för att vi varit så nära, så var det svårare, för att jag såg förändringen så tydligt och jag såg desperationen i dina ögon att du inte förstod vad det var som hände och varför du kände som du gjorde.
Linn var 17 år när hennes syster blev sjuk och hade svårt att hantera att hennes familj inte var sig lik, och hon inser också efteråt att hon verkligen inte kunde sätta sig in i hur hennes syster egentligen mådde:
– Inte förrän jag själv blev deprimerad i somras så förstår jag hur svårt det är att förstå när man inte har varit där själv.
Byggt upp en ny relation
Så efter några riktigt tuffa år med viktiga lärdomar har Isabelle och Linn nu lyckats bygga upp en ny relation till varandra.
– Efter att du mådde dåligt så har vi liksom gått igenom en fas och kommit ut på andra sidan och skapat någon sorts... en mer mogen och djupare relation. Det är bättre på alla sätt och vis, säger Linn, tittar på sin syster och fyrar av ett stort leende.
– Så det är jag jätteglad för, faktiskt.