Våldsbrotten i den tyska delstaten Niedersachsen var på väg ner men har ökat igen efter år 2014-15. En studie som genomförts i delstaten visar att asylsökande står för en stor del av ökningen.

Bland förklaringarna nämns bland annat att ensamkommande män i den mest våldsbenägna åldern 14-30 år, var överrepresenterade bland de asylsökande.

En annan förklaring är att det är vanligare att anmäla brott om det är en utlandsfödd som pekas ut som förövare.

– Resultaten förefaller inte helt orimliga. Det man säger om anmälningsbenägenhet känner vi till exempel till från en tidigare svensk studie, säger kriminologen Jerzy Sarnecki.

Stor skillnad mellan grupper

Studien visar också att de som kommer från länder som Syrien, Irak, Afghanistan och andra krigsområden var underrepresenterade i brottstatistiken jämfört med gruppen asylsökande i stort medan exempelvis flyktingar från Nordafrika, med små chanser att få stanna i landet, var överrepresenterade.

– Personer som har goda förutsättningar att få stanna i landet är underkastade en stor social kontroll och begår sällan brott, de har alldeles för mycket att förlora. De som inte har de här förutsättningarna löper mycket större risk att hamna i kriminalitet eftersom det till slut kan blir deras enda försörjningsmöjlighet, säger Jerzy Sarnecki.

Ingen regelbunden statistik

I Sverige förs ingen regelbunden allmän statistik på hur stor andel av brotten som utlandsfödda ligger bakom. Brottsförebyggande rådets senaste undersökning på ämnet gjordes 2005.

Frågan har varit omdebatterad de senaste åren och bland annat Sverigedemokraternas gruppledare Mattias Karlsson har efterfågat nya sådana undersökningar.

Jerzy Sarnecki tycker däremot inte att rutinmässig insamling av statistik som kopplar samman brottslighet och etnicitet är önskvärd.

– Att bara rutinmässigt ta reda på exempelvis hur många finnar, hur många ryssar, eller hur många afghaner som begår brott gör ingen nytta. Vi vet redan att den här överrepresentationen finns bland utlandsfödda, säger han.

”Viss beröringsskräck”

Däremot anser han att det kan vara önskvärt att genomföra studier med specifika frågeställningar, som likt den tyska studien, kopplar samman ursprung och brottslighet.

– Har brottsligheten ökat i Sverige på grund av invandringen? Det är en rimlig frågeställning och den typen av studie skulle man kunna göra även här. Men det finns en viss beröringsskräck vid ämnet, säger han.