Frågan har länge varit politiskt kontroversiell i Sverige. Under förra mandatperioden lyckades Socialdemokraterna i riksdagen köra över alliansregeringen och samla en majoritet i Riksdagen för ett erkännande av Västsahara. Men alliansregeringen vägrade att fullfölja beslutet.
Sedan valsegern 2014 har frågan diskuterats såväl i regeringen som i den politiska debatten. När regeringen lämnade besked om att erkänna Palestina väntade många att ett motsvarande beslut var på gång också om Västsahara. Till skillnad från erkännandet av Palestina finns dessutom en parlamentarisk majoritet i riksdagen för ett erkännande av Västsahara.
Kritik under hösten ökade
Men under hösten har kritiken från Marocko ökat mot vad man fruktat vara planen för ett svenskt erkännande av Västsahara. Politiska delegationer har besökt Sverige för att försöka sätta press på de svenska politikerna. Samtidigt har marockanska myndigheter på olika sätt satt käppar i hjulet för den svenska handeln med landet.
Marocko är en viktig svensk handelspartner och handeln har, enligt SVT:s källor, minskat påtagligt under den diplomatiska krisen. Marockanska myndigheter har till exempel hittills stoppat etableringen av ett Ikea-varuhus i landet. Ikea planerar att öppna fem nya varuhus i Marocko.
Sveriges ambassadör Fredrik Florén fick i höstas utrikesminister Margot Wallströms uppdrag att se över den svenska Västsahara-politiken. Den utvärderingen är nu klar, enligt uppgift till SVT.
Inget erkännande enligt källor
Enligt SVT:s källor väntas utrikesminister Margot Wallström någon av de kommande dagarna, sannolikt på måndag att tillkännage att Sverige inte kommer att erkänna Västsahara. Att det sker just då är ingen tillfällighet. Dagen därpå, på tisdag i nästa vecka, kommer Marockos talman Rachid Talbi Alami till Sverige för att besöka den svenska Riksdagen.
Margot Wallströms pressekreterare meddelar att Wallström inte kommer att kommentera frågan förrän översynen är klar och inlämnad.
Sannolikt kommer den svenska regeringen att mena att Västsahara inte uppfyller de traditionella kriterierna för ett erkännande som stat, dvs ett avgränsat territorium, en fast befolkning och en regering som kontrollerar territoriet. Men det finns också andra förklaringar.
Den rödgröna regeringen har sedan den tillträdde varit inveklade i diplomatiska kriser med både Saudiarabien och Israel. Man har knappast råd att göra sig ovän med ännu ett viktigt land.
Dessutom är Marocko ett inflytelserikt land i arabvärlden och Sverige behöver arabvärldens stöd för att få den av regeringen så hett eftertraktade platsen i FN:s säkerhetsråd. Men det handlar också om att åter få fart på de ekonomiska relationerna och handelsutbytet mellan Sverige och Marocko.
Kommer komma kritik
Men ett besked att inte erkänna Västsahara kommer sannolikt att leda till kritik. En del folkrättsexperter anser att regeringen mycket väl kan erkänna Västsahara, enligt de principer som brukar tillämpas.
Det finns också ett starkt politiskt tryck inom inte minst Socialdemokraterna att erkänna Västsahara. Partiet har kongressbeslut på att erkänna Västsahara och inom delar av partiet, ungdomsförbundet SSU och Palmecentret finns ett starkt engagemang för Västsahara och sjävständighetsrörelsen Polisario.
– Om det skulle vara så är det en stor besvikelse, eftersom det är många, inte minst i den rörelse jag tillhör, som har kämpat länge för att Västsahara ska erkännas. Och skälet till det är ju att vi inte vill att ockupation ska löna sig, säger Jens Orback, generalsekreterare på Palmecentret.
Har du, som vissa, haft farhågor för att ett svenskt erkännande av Västsahara skulle försvåra Sveriges försök att få plats i FN:s säkerhetsråd?
– Nej, jag hoppas och tror att det inte är ett skäl därför att jag ser gärna att Sverige kommer in i säkerhetsrådet. Men där ska vi vara för att försvara folkrätten och motsätta oss illegal ockupation.
”Sverige måste erkänna Västsahara”
Julia Finér är ordförande i Emmaus Stockholm och är chockad över att regeringen inte vill erkänna Västsahara. Hon tycker att det är många som har väntat utan att få något svar, och att det känns som ett valsvek mot alla som röstade på Socialdemokraterna i valet.
– Det känns som att jag inte längre kan uppmana människorna i Västsahara att fortsätta sin fredliga kamp, säger hon.
Hon tycker att regeringen visar rädsla genom att inte våga erkänna Västsaharas existens.
– Marockos utrikesminister säger i en intervju att han fick Margot Wallström att skaka av rädsla när han träffade henne. Först trodde jag inte på det, men nu verkar det som att han hade rätt, säger Julia Finér.
Om detta beslut är det enda som regeringen har kommit fram till i utvärderingen är det ett misslyckande, anser Julia Finér. Hon hoppas att utvärderingen kommer att generera positiva förändringar för Västsaharas del, men har svårt att se det hända.
– Egentligen förväntar jag mig att regeringen har kommit fram till något positivt. Just nu känns det som att allt hopp har runnit av mig, men vi får väl se.