1961 hölls rättegången mot nazisten Adolf Eichmann, som kallats arkitekten bakom Förintelsen. I medierna skildrades han som ett kallt och hänsynslöst monster, något som författaren och filosofen Hannah Arendt reagerade på. Hon beskrev honom snarare som en Medelsvensson, en fantasilös byråkrat som blint lydde order. En skrivbordsmördare som inte kunde överblicka vilken katastrof underskrifter och paragrafer kan orsaka. Arendts rapport resulterade i det omtalade begreppet ”banal ondska”.
Fick människor att lyda order i experiment
Den amerikanske psykologiprofessorn Stanley Milgram tillhörde dem som blev provocerade av Arendts tes och bestämde sig för att testa påståendet om att vem som helst kan begå grymma handlingar mot en annan människa under vissa omständigheter. Är det verkligen möjligt att människor som anses vara friska och socialt välanpassade kan tortera och till och med mörda?
Svaret blev: Ja. Milgrams så kallade lydnadsexperiment från 1974 är en av socialpsykologins mest omtalade och chockade både honom själv och omgivningen. I studien fick frivilliga försökspersoner instruktioner om att utsätta en elev för allt starkare elektriska stötar. I själva verket fanns det ingen elektricitet och eleven iscensatte ett skådespel där han skrek, låtsades ha fruktansvärt ont och var förtvivlad. Men det visste inte försökspersonerna utan de flesta av dem fortsatte ge allt kraftigare och till slut livsfarliga ”stötar”, utan att ens ha blivit tvingade till det. Milgram genomförde en rad varianter av sitt experiment för att försöka förstå vad det är som får människor att lyda på det här sättet. Andra forskare har gjort liknande studier, bland annat i Sverige, och fått liknande resultat.
För Milgram blev det här omvälvande och fick honom att omvärdera sin syn på människan, hur vi fungerar och vad vi faktiskt är kapabla att göra. Han kom fram till att det finns ett antal omständigheter som, om de sammanfaller, kan få oss att börja lyda. Det ska finnas en hierarki, som mellan en lärare och en elev, eller en gängledare och hans gäng. Det ska också finnas en auktoritet som ingen säger emot. Dessutom ska det finnas ett tydligt uttryck där någon ger order.
Handlade yxmordet om tvång?
Rättsprocessen om mordet på Magnus Natschki handlar inte om vem som är mördaren. Det vet vi redan. Det finns en film som visar hur den i tingsrätten dömde 22-åringen hugger ihjäl Magnus med en yxa. Istället har den centrala frågan varit om 22-åringens eget ansvar.
Själv uppger 22-åringen att han blev tvingad av de tre män som trängde sig in i hans och Magnus gemensamma lägenhet samma morgon. ”Det var inte mitt beslut. De tvingade mig att mörda”, sade han under rättegången. Enligt 22-åringen skulle männen skada honom och hans familj om han inte gjorde som de sa.
Två expertvittnen inom psykologi menar att 22-åringens berättelse håller och att han inte bör ställas till svars för de grymma handlingar han utförde mot Magnus Natschki. Istället bör han gå fri.
22-åringen är tidigare ostraffad och hade egentligen tänkt gå till skolan den här dagen, men säger att han försov sig. Därför hamnade han i en mardröm som slutade med att han mördade sin vän. Fallet ställer den allmänmänskliga frågan om vilka grymheter en människa kan förmås göra. Vad hade du själv gjort i samma situation?
Fick straffrabatt
Tingsrätten valde en medelväg. 22-åringen fick straffrabatt tack vare att han medverkat i utredningen och det ”nödliknande tillstånd” som han ansågs vara i. Domstolen köpte delvis, men inte helt, det expertvittnena lagt fram och dömde 22-åringen till 10 års fängelse för mord.
Den 19-åring, som filmade mordet, fick 12 år bakom galler.
Nu återstår att se hur hovrätten dömer.
Nazisten Adolf Eichmanns försvar gick ut på att han bara var en liten kugge i ett stort maskineri. Han befanns ändå som skyldig. Det rättsliga arvet från det fallet löd: Att lyda order kan aldrig rättfärdiga mord.
Mordet på Magnus Natschki tas upp i Veckans brott kl 21.00 på torsdag i SVT1 och SVT Play.