Riksmarskalksämbetet ger grönt ljus till att kungens sarkofag i Riddarholmskyrkan i Stockholm får öppnas. Det slutliga klartecknet ges dock först sedan forskarna lämnat in ett detaljerat förslag på hur arbetet ska gå till.

Det var när Karl XII:s trupper 1718 försökte erövra Norge som den svenske kungen den 30 november träffades av ett skott i vänster tinning och föll ner död utanför norska Halden. Sedan dess har historiker stridit om dödsorsaken: var det en norsk kula eller ett skott från en svensk lönnmördare?

Leta metallfragment

I fjol begärde en grupp forskare att få göra en historisk och rättsmedicinsk undersökning av Karl XII:s kvarlevor, begravda i en sarkofag i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Graven har öppnats tre gånger, senast 1917. Men sedan dess har tekniken revolutionerats.

Med ett elektronmikroskop tänker experter vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) leta efter metallfragment och metalloxider på lösa benbitar runt kulans in- och utgångshål i kraniet. Hittar de järn- eller blyrester styrks teorin om att kungen dödades av en norsk kula. Om man finner mässingsrester får lönnmordssteorin större tyngd. Enligt sägnen ska en mässingsknapp från kungens uniform ha gjorts om till en kula.

Svar en gång för alla?

-Vi vill en gång för alla fastställa vilket material kulan bestod av och få slut på alla spekulationer om vad som orsakat kungens död, säger en av initiativtagarna Bengt Grisell, tidigare forskningsingenjör vid KTH i Stockholm.

Men projektet, där man också ska göra DNA-analyser, står och faller med finansieringen. Det går enligt Grisell löst på 700 000-800 000 kronor, merparten för att genomföra det svåra och riskfyllda lyftet av det ett ton tunga marmorlocket.

-Den första uppgiften nu blir att försöka hitta någon som kan betala, säger Bengt Grisell.

Om forskarna får fram pengarna beräknas gravöppning och analyser kunna genomföras någon gång nästa år. Om allt går enligt ritningarna kan undersökningen klaras av på 14 dagar.

TT