Hon växte upp i en stad i Mellansverige och blev förälskad i en man från en annan stad. De gifte sig, hon flyttade till honom. Studerade och jobbade samtidigt. Sedan började främst unga män från mannens umgänge resa till Syrien för att ansluta till det som skulle bli IS.

Så småningom valde även hennes man att släppa allt och anslöt till de vänner som lämnat hemstaden, för att vara på plats i Syrien.

Kvinnan som då var i tidiga 20-årsåldern var först bestämd på att hon inte skulle följa efter.

Hon grubblade länge innan hon tog sitt beslut – men säger att hon inte kunde vara utan sin make.

– Jag kunde inte vara utan honom. Vi hade ett helt liv planerat tillsammans. Plötsligt var han borta, det kändes tomt.

– Inget av det islamiska styret lockade mig. Jag ville bara återförenas med honom. Hade han åkt till Kina kanske jag hade åkt dit. Jag vet inte, säger hon.

”Ingen ska tycka synd om oss”

I dag är hon ångerfull och vill komma hem, återgå till studierna och bygga ett nytt liv så att dottern ”inte gör samma misstag som sin mamma”.

I ett brev vill hon med egna ord beskriva sin och andra kvinnors situation i lägret.

”Vi förstår att detta är ett större misstag än de flesta och vi ber ingen att tycka synd om oss.  Men vi ber om förståelse för oss som mammor och för vår situation”.

”Jag tar ansvar för mitt agerande”

Via WhatsApp har SVT Nyheter varit i kontakt med kvinnan.

Hur tänker du i dag över valet att resa till Syrien och bli en del av IS?

– Det är lätt att vara efterklok, men samtidigt kom något vackert utifrån det. Min dotter. Det är bittersweet.

Vad har du själv för ansvar över din situation eftersom du valde att ansluta till IS?

– Som människa kan jag bara ta ansvar över mitt eget val och agerande. Om det anses att jag har gjort brott borde jag ställas inför svensk domstol, genomgå en rättsprocess i Sverige.

Hur resonerar du kring de brott IS gjort sig skyldig till och känner du något ansvar för det IS gjort?

– Mitt ansvar är väl att jag var en IS- resenär. Sedan förstår jag att genom att ha varit i ett område där IS har härskat att det gör mig indirekt medskyldig till de brott som de har begått. Men som sagt jag tar fullt ansvar för mitt eget agerande.

Du valde att lämna Sverige för en terrororganisation som gjort sig skyldig till folkmord och som har förslavat kvinnor. Varför ska Sverige hjälpa dig återvända?

– För jag är svensk medborgare. Mitt fel var att åka dit. Men det är de enda jag har gjort. Jag har inte skadat någon direkt, inte mördat någon. Rätt naivt att tro att alla IS-resenärer är kallblodiga mördare. En del av oss var faktiskt bara hemma. Jag likt andra kvinnor här, är inte farliga för någon. Vi vill bara få en andra chans.

Vad hade din man för roll i IS?

– Jag var mestadels hemma, sjuk många gånger. Han tog hand om mig rätt mycket. Vad han gjorde när han inte var hemma vet jag inte om. Diskuterade inte sådant.

Lever ensam med sin dotter

Hon hävdar också att hon aldrig ägt eller sett en slav.

I dag säger hon att hon tar avstånd från IS och andra terrororganisationer.

– Islam uppmanar oss att inte gå till det extrema utan att hålla oss till mittenvägen”, säger hon.

Varför valde du trots det islam säger om mittenväg, den extrema vägen tillsammans med IS?

– Jag tänkte inte rationellt. I början visste man inte mycket. Jag levde i min egen bubbla. Hemmalivet. Första graviditeten. Det var först senare man fick höra om det förtryck som pågick. Men egentligen har jag haft tvivel sedan innan men fått det mer bekräftat senare.

Hennes man dog precis som många andra av barndomsvännerna som anslutit till konflikten.

Hans död inträffade för omkring två år sedan i en flygattack utanför syriska Raqqa.

Sedan dess har hon levt ensam med parets snart fyraåriga dotter.

Vill få hjälp av svenska myndigheter

Kvinnan, som i flera år levde under IS styre, vill att dottern ska få hjälp av svenska myndigheter att återvända hem.

– Min dotter föddes i Raqqa. Hon är sjuk. Hon blir inte bättre. Min dotter, och alla andra barn är oskyldiga, de har inte gjort sig skyldiga till något brott. Därav borde de få komma hem till Sverige, för det är deras hem, säger hon.

Representanter för de kurdiska myndigheterna har berättat för SVT att några få kvinnor från Sverige sannolikt inte kan dömas för brott, men att många av dem som är fast i deras läger anses ha gjort sig medskyldiga till krigsbrott genom sitt deltagande i IS terrorstyre. Flera bedöms ha haft aktiva roller i IS. Kurderna vill därför inte släppa en majoritet av kvinnorna utan ställa dem inför rätta i lokal domstol eller en internationell krigstribunal. Något som regeringen fört diskussioner om.

Kan du tänka dig att lämna över din dotter till svenska myndigheter och själv stanna kvar i väntan på en eventuell rättegång eller krigstribunal?

– Tanken har slagit mig, men min flicka har gått igenom tillräckligt med trauma, med bombningar och genom att förlora en förälder i sådan ung ålder. Just nu är jag hennes enda trygghet, tar man det ifrån henne, kommer det enbart påverka henne negativt. Jag har inga faktiska anklagelser riktade mot mig, jag borde få komma hem tillsammans med min dotter, säger kvinnan.