Tomas Kåberger professor i förnybar energi (t.v) och Per Kågeson tidigare professor i miljösystemanalys (t.h.). Foto: Drago Prvulovic / MalmöBild / SCANPIX /, Iman Tahbaz SVT

Kärnkraftens framtid i Sverige osäker

Publicerad

Sverige kan behöva bygga nya kärnkraftverk för att klara framtidens elförsörjning, menar forskaren och tidigare kärnkraftsmotståndaren Per Kågeson. Men ny kärnkraft är för dyr, innebär risker och kommer inte behövas, anser Tomas Kåberger, professor i förnybar energi.

Kärnkraften i världen behöver öka rejält de kommande decennierna för att klara klimatmålen, enligt FN:s klimatpanel IPCC:ss olika scenarier för hur den globala uppvärmningen skulle kunna begränsas. Samtidigt behöver även förnyelsebar energi som vind- och solkraft byggas ut mycket kraftigt.

I Sverige är kärnkraften på väg att fasas ut och inga nybyggen planeras. Om två år, efter att Ringhals 1 och 2 lagts ner, finns sex kärnkraftverk kvar i Sverige och bedöms kunna drivas fram till år 2040. Sedan är frågan om förnybar energi, som vatten- och vindkraft, kommer att kunna klara landets energibehov, vilket är målet med den politiska energiuppgörelsen från 2016.

”Vi kan bygga ut förnybar energi så snabbt”

Tomas Kåberger, professor i förnybar energi på Chalmers och ledamot i både Klimatpolitiska rådet och i Vattenfalls styrelse anser att det går.  

– Vi kan bygga ut förnybar energi så snabbt. Det är en stor utmaning för hela världen att göra det tillräckligt fort för att klara klimatmålen, säger han.

Per Kågeson, tidigare professor i miljösystemanalys och känd miljödebattör, är inte helt övertygad.

– I så fall måste vi få ner elförbrukningen rätt ordentligt för att ekvationen ska gå ihop.

På 1970-talet var Per Kågeson en av förgrundsgestalterna inom kärnkraftsmotståndet i Sverige, och företrädde Linje 3 i folkomröstningen om kärnkraft 1980.

– Sverige byggde ut kärnkraften rekordsnabbt, utan att det fanns någon diskussion om säkerhetsfrågorna och hur avfallet skulle hanteras. Det gjorde mig och många andra upprörda.

Idag har han sedan länge ändrat åsikt om kärnkraften, då han anser att säkerheten blivit allt bättre och klimatfördelarna tydligare.

– Kärnkraftens stora fördel är att den inte släpper ut koldioxid och alltså inte påverkar klimatet särskilt mycket. Mellan 1970 och 1990 hade Sverige en kraftig minskning av koldioxidutsläppen och en mycket stor del av den minskningen berodde på kärnkraftens utbyggnad.

Ny kärnkraft har stora säkerhetsrisker

Om det skulle visa sig att förnybar energi inte räcker till är det betydligt bättre att bygga nya kärnkraftverk istället för att förlita sig på att importera el från kolkraft, vars utsläpp inte bara påverkar klimatet utan också medför allvarliga hälsorisker för människor, säger Per Kågeson.

Men ny kärnkraft är för dyr att bygga och innebär för stora säkerhetsrisker, menar Tomas Kåberger.

– Det är viktigt att använda den billigaste metoden för att ersätta fossila bränslen, eftersom man måste bygga så mycket och snabbt. Utvecklingen de senaste åren har gjort att vind- och solkraft nu är mycket billigare än kärnkraft.

– Kärnkraftverk är så dyra att bygga och så dyra att driva att de totalt sett inte är konkurrenskraftiga. Dessutom är det ju så att vi har lärt oss i verkligheten att risken för stora olyckor är mycket större än man trodde när man tog kärnkraftverken i bruk under förra århundradet, säger Tomas Kåberger.

Politiskt laddad fråga

Frågan om kärnkraftens vara eller icke vara är politiskt laddad i Sverige och oenigheten om det behövdes en folkomröstning i frågan fällde regeringen 1978. Även olyckorna i Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima har påverkat många politikers och allmänhetens kritiska inställning.

– Kärnkraftsfrågan blev kontroversiell i vissa länder, som Sverige, USA, Tyskland och Österrike. I länder som Frankrike, Storbritannien och Finland är frågan mindre laddad, säger Per Kågeson som tror att det var den snabba utbyggnaden av kärnkraften i Sverige som bidrog till frågans laddning här, eftersom han menar att den skedde utan tillräcklig demokratisk förankring.

2016 kom den rödgröna regeringen tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet överens om framtidens energipolitik, där målet är att all el år 2040 ska komma från förnyelsebara källor, som vind- och vattenkraft. Överenskommelsen innebär inget stopp för kärnkraften, men staten går inte in som finansiär av eventuella nybyggen.

Energiöverenskommelsen betydde dock inte ett slut för kärnkraftsdebatten. Under valrörelsen 2018 lyfte både Liberalerna och Kristdemokraterna frågan om ny kärnkraft, samtidigt som privata aktörer som Vattenfall tydligt sagt nej till att bygga mer kärnkraft med hänvisning till att det blir för dyrt.

Frågan lär avgöras inom tio år

Per Kågeson håller med.

– Jag tror ju att man kan bygga säkra kärnkraftverk, men jag är inte säker på att det går att göra på ett ekonomiskt konkurrenskraftigt sätt, säger han, som också ser problem med hur avfallet ska hanteras och risken att kärnbränslet kan upparbetas och användas i atomvapen.

Frågan om Sverige behöver bygga ny kärnkraft kommer avgöras inom ett decennium tror Per Kågeson.

– Jag tror att det kommer ett kritiskt ögonblick om åtta, tio år. Då kommer vi se om vi klarar oss enbart med förnybar kraft, eller om kärnkraft behöver komma upp på dagordningen igen.

Kärnkraften i Sverige:

Visa

Det finns idag åtta kärnkraftsreaktorer i drift i Sverige. Två läggs ner de kommande åren.

Ringhals 2 –  kommer stängas ned 2019

Ringhals 1 –  kommer att stängas ned  2020


För övriga reaktorer har ägare och tillståndshavare aviserat drift i ca 60 år från start, det vill säga fram till omkring år 2040. I samtliga fall pågår byggande av system för oberoende härdkylning, för att klara nya säkerhetskrav som uppkom efter olyckan i Fukushima 2011.


Dessa är: Ringhals 3, Ringhals 4, Oskarshamn 3, Forsmark 1, Forsmark 2 och Forsmark 3.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer