Foto: TT

400 dödfödda barn föds i Sverige – varje år

Uppdaterad
Publicerad

Varje år föds omkring 400 dödfödda barn i Sverige – fler än i många andra europeiska länder, och fler än som dör i trafikolyckor.

Nu har en motion lagts fram om att göra en nationell kartläggning för att minska dödstalen.

Förra året föddes 414 dödfödda barn i Sverige. Trots stora medicinska framsteg inom sjukvården har antalet dödfödda barn inte minskat på över 20 år.

Många länder har lägre dödstal per tusen födslar än Sverige. Länder där det föds färre dödfödda barn är till exempel de övriga nordiska länderna, Nederländerna, Polen, Tyskland, Australien och Portugal.

En motion har lagts fram av riksdagsledamoten Annica Eclund (KD) om en nationell kartläggning kring dödfödda barn. Där föreslås att händelseförlopp och orsaker bakom varje enskilt dödsfall analyseras under ett helt år. Förhoppningen är att det på sikt kan leda till förebyggande insatser.

En majoritet i riksdagen måste rösta för förslaget för att regeringen sen ska kunna ge uppdraget till  Socialstyrelsen.

Ingen utredning kring dödfödda i dag

För barn som dör under förlossningen eller direkt efteråt görs i dag en strukturerad kartläggning och utredning. Den kartläggningen saknas när det gäller de dödfödda barnen.

Karin Källén är professor i reproduktionsepidemiologi och utredare på Socialstyrelsen. Hon menar att vården generellt behandlat de dödfödda barnen styvmorderligt.

– Man har inte råd att obducera alla dödfödda barn. Man har inte riktigt tid att titta på orsakerna, så i register är det svårt att se diagnoser, för man har oftast inga diagnoser, och det är ju svårt att utreda efteråt vad som egentligen har hänt, säger Karin Källén.

Många av barnen kan räddas med rätt rutiner

Orsakerna bakom dödsfallen är ofta infektioner eller att moderkakan inte ger tillräckligt med näring. Många av barnen som dör i magen skulle kunna räddas om vården hade mer rutiner och resurser.

– Vården blundar inte för problemen, men man har inte resurser och ett barn som är dödfött kan man inte hjälpa.

Men man hade kunnat hjälpa barnet i ett tidigare stadium?

– Ja, om man hade haft kunskap och diagnostiska metoder, rutiner och resurser som sattes in tidigt, säger Karin Källén.

Kommer man att få det nu?

– Om utredningen visar att detta skulle kunna hjälpa, så kan man ju hoppas det, säger Karin Källén.

Rättelse:

SVT Nyheter skrev tidigare i den här artikeln att riksdagen har röstat igenom ett förslag om en nationell kartläggning. Korrekt är att en motion lagts fram om en kartläggning, men den motionen ska börja behandlas i mars 2018 i socialutskottet.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.