Arkivbild. De konstgjorda fransarna limmas på en och en på kundens egna fransar. Limmet är ett slags superlim och avger hälsofarliga ångor. Foto: Tomas Oneborg/TT

Kemikalieinspektionen: Stora hälsorisker vid användning av ögonfranslim

Publicerad

Kemikalieinspektionen har upptäckt allvarliga brister i märkning och information av ögonfranslim som används av fransstylister. Många i branschen har inte varit medvetna om hälsoriskerna och vilken skyddsutrustning som ska användas.
– I värsta fall kan man få astma som kan bli ett livslångt problem, säger Barbro Sillrén på Kemikalieinspektionen.

Stylisterna som gör ögonfransförlängningar kan drabbas av astmanfall, andningssvårigheter, tryck över bröstet och kliande hudutslag. Även kunder kan få allergiska reaktioner i form av röda och kliande ögon, svullna ögonlock och eksem efter behandlingen.

Barbro Sillrén, inspektör vid Kemikalieinspektionen.

– Många av stylisterna tycker att de håller på med kosmetik och inom det området finns redan en ganska sträng lagstiftning. Men den gäller inte det här limmet. De har helt enkelt inte haft kunskap om kemikalielagstiftningen och därmed inte heller riskerna, säger Barbro Sillrén, inspektör vid Kemikalieinspektionen, till SVT Nyheter.

Allergiframkallande och hälsofarliga

Franslimmet, som kan jämföras med superlim, innehåller härdplaster, så kallade cyanoakrylater, som sedan tidigare är kända för att vara allergiframkallande och hälsofarliga.

Katrin Dierschke är specialistläkare på Arbets- och miljömedicin i Region Skåne och en av dem som har larmat om riskerna.

– Utvecklar man en överkänslighet så är det ett bestående besvär så länge man jobbar med det här. Enligt arbetsmiljölagstiftningen får man inte fortsätta om man har utvecklat problem som astma, utan att göra regelbundna kontroller av en företagsläkare, säger hon.

Fransarna doppas i limmet och fästs en och en. Totalt limmas mellan 100–300 fransar fast på mellan en och tre timmar. Limmet innehåller cyanoakrylat för att de konstgjorda fransarna ska fästa snabbt. Foto: Tomas Oneborg/TT

Beställer och säljer lim med bristande information

Efter att klinikerna larmat har Kemikalieinspektionen granskat 25 företag som beställer in och levererar det hälsofarliga limmet till salonger och enskilda stylister. De flesta företagen driven även salong och håller utbildningar i fransförlängning.

– Många i branschen är unga kvinnor som driver enmansföretag och det är vanligt att man utför behandlingen i hemmet där det inte finns rätt skyddsutrustning. Det är jätteviktigt att den här informationen kommer ut så att de blir medvetna om hälsofarorna och kan skydda sig, säger Barbro Sillrén.

Brister i limmets produktinformation upptäcktes hos alla de granskade företagen. I 14 fall var bristerna omfattande och i fyra fall av dessa har Kemikalieinspektionen anmält företagen till åklagare för misstänka miljöbrott, då förpackningarna har saknat rätt märkning på svenska och i ett fall för att produkten saknade säkerhetsdatablad.

LÄS MER: Fransstylisten Erica Carlsson fick astma

Det hälsofarliga superlimmet

Visa
  • Vid ögonfransförlängning limmas konstgjorda fransar på kundens egna ögonfransar. Totalt limmas mellan 100–300 fransar fast på mellan en och tre timmar. Limmet innehåller cyanoakrylat för att de konstgjorda fransarna ska fästa snabbt.
  • Cyanoakrylat är en typ av akrylplaster eller härdplaster och kallas även superlim. Även om små mängder används vid varje behandling så utsätts fransstylister för en lång daglig exponering av ämnena.
  • Exempel på typiska symptom hos fransstylister är astmaanfall, andningssvårigheter, tryck över bröstet och kliande hudutslag. Även kunden kan få besvär som röda kliande ögon, svullna ögonlock och eksem.
  • Lim för ögonfransförlängning är en kemisk produkt som omfattas av kraven i EU:s kemikalielagstiftningar CLP-förordningen och Reach-förordningen.

Källa: Kemikalieinspektionen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer