4.000 nya jobb i restaurangbranschen efter momssänkningen. Den uppskattningen gör Konjunkturinstitutet i en rapport till regeringen idag.

Det är snart två år sedan som restaurangmomsen sänktes från 25 till tolv procent, för att skapa fler jobb och göra det billigare att äta ute, en reform som kostar skattebetalarna fem miljarder kronor om året.

Omsättningen har ökat

Omsättningen i restaurangbranschen har ökat med ungefär tre miljarder kronor årligen och förra året gjorde Konjunkturinstitutet sin första utvärdering, där de bedömde att priserna låg cirka fyra procent lägre än de skulle gjort med den gamla momsen. I dag presenterades en andra utvärdering där man uppskattar att sysselsättningen i branschen ökat med motsvarande cirka 4.000 jobb, men man är inte säker på om det är samma personer som jobbat mer eller om det är arbetslösa som fått jobb.

– Det kan ju vara medelarbetstiden som har ökat eller det kan vara fler sysselsatta. Sannolikt är det en hel del sysselsatta, men vi kan inte säga det med säkerhet, säger Mats Dillén, generaldirektör på Konjunkturinstitutet.

Lars Fredriksson har haft sin restaurang länge, och han är en av dem som just kunnat betala för mer arbetstid för sin redan befintliga personal på grund av momsreformen:

– De har fått mera tid dem vi har haft anställda. Jag har mycket skolungdomar och så som jobbar hos mig och de har då fått mera tid istället.

– I den här branschen är det ganska små marginaler man jobbar med. Om jag jämför med innan så har jag väl mer eller mindre gått plus minus noll nu, kan man säga, med sänkningen, säger Lars Fredriksson.

Ungdomar överrepresenterade

Ungdomar, utrikesfödda och lågutbildade är överrepresenterade i restaurangbranschen och om det är personer ur de här grupperna som nu fått in en fot på arbetsmarknaden kan det ha en positiv effekt på den varaktiga sysselsättningen. Men vad reformen betyder för den totala samhällsekonomin utvärderas inte förrän 2016.

– Det kommer in många personer med svag förankring på arbetsmarknaden in i restaurangbranschen, som kanske har svårt att få jobb på andra ställen, säger Matz Dillén.

– Sen är ju frågan om sysselsättningen ökat i hela ekonomin, det är väl det man är intresserad av egentligen, och inte bara att sysselsättningen ökat i restaurangbranschen, och där är det ju lite mer osäkert om det får såna effekter.