lva Hedén Westerdahl, prognoschef vid Konjunkturinstitutet. Arkivfoto. Foto: Bezav Mahmod / SvD / TT

KI: Riksbanken höjer räntan i september

Uppdaterad
Publicerad

Rysslands anfallskrig mot Ukraina trycker upp inflationen och Konjunkturinstitutet (KI) räknar med att Riksbanken måste höja räntan redan i september. Samtidigt är hushållens förtroende för ekonomin i botten. En oro som enligt KI är befogad.

KI räknar med att Riksbankens första höjning sedan december 2019 kommer redan i september och att styrräntan sedan höjs till 1 procent till 2024. Längre fram – till 2026 – tror de på ytterligare en räntehöjning. Men prognosen är osäker på grund av kriget i Ukraina.

– Prognoser är svårt generellt och just nu är det otroligt svårt. Det beror på utvecklingen av kriget i Ukraina, osäkerheten kring hur många flyktingar som kommer, energipriser och en fortsatt osäkerhet kring pandemin. Om det kommer nya mutationer eller att smittspridningen tar fart igen och leder till nya nedstängningar, säger Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.

Inflationen toppar i år

Inflationen enligt måttet KPIF beräknas enligt den uppdaterade prognosen från KI toppa på 5,2 procent i år för att falla tillbaka till 2,8 procent 2023. För att nå Riksbankens inflationsmål på 2 procent måste man dock vänta till 2024, enligt KI.

Inflationen ligger på den högsta nivån sedan 1993.

Finns det en risk att den biter sig fast på en hög nivå?

– Det beror på inflationsförväntningarna, om vi får många tillfälliga ökningar av inflationen så gör det att hushållen börjar tro att det biter sig fast. Det är därför centralbanken nu säger att vi har det här för ögonen. Inflationsförväntningarna är viktiga, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Tillväxten väntas bromsa in till 3,3 procent i år och ned till 2,1 procent 2023.

KI räknar med att Ukrainakriget kommer att leda till att ungefär 200 000 ukrainska flyktingar kommer till Sverige i år. Det kommer att medföra stora offentliga utgiftsökningar.

”De offentliga finanserna är dock starka. Trots kraftigt ökade offentliga utgifter är det strukturella sparandet nära noll de närmaste åren. Den svenska ekonomin går in i en mild högkonjunktur i slutet av i år och arbetslösheten sjunker till strax under 7 procent 2023”, skriver KI.

Barometerindikatorn sjönk i mars

Stämningsläget i svensk ekonomi är samtidigt generellt starkare än normalt, enligt en barometerindikator från Konjunkturinstitutet (KI). Men hushållen deppar.

”Det är den lägsta nivån på indikatorn sedan 2009”, skriver KI om hushållens konfidensindikator, som faller 15,5 enheter till 73,5.

”Makroindex, som sammanfattar hushållens syn på den svenska ekonomin, föll tillbaka med nästan 14 enheter, till 89,4. Mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på den egna ekonomin, gick ner drygt 16 enheter, till 71,2”, tillägger KI.

Enligt Ylva Hedén Westerdahl är hushållens oro befogad.

– Ibland kan det vara så att det pratas mycket i media om att 'oj, oj vad inflationen är hög'. Men tittar man även på vad företagen säger nu så anger väldigt många företag att de ser att försäljningspriserna kommer att stiga, säger hon och fortsätter:

– Sen kan man säga att entreprenörer och företagare kan vara lite optimistiska över hur mycket de lyckas putta vidare kostnaderna. Men det är inte bara är prat och skrammel nu.

KI:s barometerindikator för mars sjönk 2,8 enheter till 110,3, ned från 113,1 i februari.

Tillverkningsindustrins konfidensindikator steg med 0,7 enheter till 125,0.

”De kraftiga svängningarna i detaljhandelns konfidensindikator fortsätter även i mars då indikatorn föll med 7,7 enheter till 111,3. Orsaken till månadens förändring är att färre företag uppger att varulagren är för små samt dystrare förväntningar på framtida försäljningsvolym”, skriver KI.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer