Inrikes

Hör riksdagsledamoten berätta om mejlet från Kinesiska ambassaden. Foto: Henrik Montgomery/TT

Kinas ambassad försökte stoppa riksdagsmotioner

Uppdaterad
Publicerad

Kinesiska ambassaden har vid flera tillfällen mejlat svenska beslutsfattare och journalister med aggressiva hot för att få sin vilja igenom. Det visar en ny rapport från tankesmedjan Frivärld.

– Regeringen bör aktivt följa upp hur Kina försöker påverka svensk demokrati, säger journalisten Patrik Oksanen som är en av rapportförfattarna.

Tankesmedjan Frivärld har genom Patrik Oksanen och Jesper Lehto granskat kinesiska ambassadens påtryckningar mot svenska journalister och politiker. Enligt rapportförfattarna mejlar ambassaden allt oftare direkt till svenska beslutsfattare när de inte gillar något.

– Man måste se de här mejlen i kontext med andra händelser. Vi behöver vara oroliga för den långsiktiga effekten, menar Oksanen.

Ett exempel som Oksanen tar upp i rapporten är när journalisten Jojje Olsson fick hotfulla mejl från Kinas ambassad i Stockholm.

Och när riksdagsledamoten Hampus Hagman (KD) skickade in motioner om Sveriges och EU:s relationer till Taiwan och genast fick mejl från Kinas ambassad.

Ambassaden försökte stoppa motioner

”Att propagera för att ändra 'Sveriges Handels- och investeringsråd i Taipei' till 'Sveriges kontor i Taipei', är faktiskt ett försök att utveckla officiella förbindelser mellan Sverige och Taiwan-regionen, vilket allvarligt kommer att skada den politiska grunden för relationerna mellan Kina och Sverige”, skrev en representant från ambassaden i ett tillrättavisande mejl till Hagman under hösten 2020.

– Det är absurt att Kina försöker påverka interna, demokratiska processer i Sverige. Jag stod för de motionerna och det var inte något snack  om att dra tillbaka dem eller något sådant. Jag svarade inte på deras mejl, säger Hagman till SVT.

I den ena motionen föreslog Hagman att man bör inrätta ett formellt svenskt kontor i Taipei, Taiwans huvudstad. I det andra menar han att det finns vinster i att stärka handelsförbindelserna med Taiwan. Kinas ambassad reagerade starkt på att Hagman refererat till Taiwan som ett land, och kallar därför motionerna för en ”allvarlig politisk provokation”.

Oksanen föreslår åtgärder

Patrik Oksanen trycker på att ju mer Kina tillämpar aggression för att få sin vilja igenom desto mer finns en risk att man inte vågar tala emot.

– Attackerna får större effekt om de kombineras med andra verktyg, som ekonomiskt inflytande och hot om konsekvenser. Över tid är det som oroar självcensur. Redaktioner, debattörer, forskare och politiker riskerar att i framtiden välja bort obekväma ämnen som förtryck och brott mot mänskliga rättigheter.

Konflikt med rötter i 1940-talet

Konflikten mellan Kina och Taiwan är en förlängning av det kinesiska inbördeskriget som slutade med kommunisternas seger 1949. Deras motståndare i nationalistpartiet Kuomintang flydde då till Taiwan, där de etablerade en egen regering med anspråk på att representera hela Kina.

Taiwan representerade också Kina i FN till 1971, och först 1979 valde USA att etablera formella diplomatiska förbindelser med Kina i stället för Taiwan. I nuläget är det bara ett drygt tiotal länder som har formella förbindelser med Taiwan.

Kina har sedan länge en ambition att återföra Taiwan under den egna kontrollen. Militära operationer i området tolkas av omvärlden som förberedelser för en invasion, sedan taiwaneserna avvisat förslag om att få samma status som Hongkong.

I Taiwan vill vissa utropa självständighet, medan andra föredrar status quo och en möjlig framtida återförening.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.