De stora klädföretagen HM, Kappahl, Lindex och MQ bryter mot sina egna uppförandekoder i Bangladesh, hävdar organisationen Fair Action. På bilden syns HM:s hållbarhetschef Anna Gedda. Foto: Henrik Montgomery/TT, SVT och Hasse Holmberg.

Klädjättar anklagas för att svika arbetare: ”Lönerna går inte att leva på”

Uppdaterad
Publicerad

De stora klädföretagen HM, Kappahl, Lindex och MQ bryter mot sina egna uppförandekoder i Bangladesh. Det hävdar organisationen Fair Action som träffat sömmerskor i fabriker som levererar kläder till Sverige.

– Sömmerskorna får löner som det inte går att leva på, säger talespersonen Maria Sjödin till SVT.

Klädimporten till Sverige från Bangladesh har ökat med 60 procent sen 2012 och Bangladesh är därmed det viktigaste importlandet för kläder till Sverige efter Kina. Men villkoren i fabrikerna är fortfarande inte rimliga. Det anser organisationen Fair Action som har intervjuat textilarbetare i fabriker som levererar till de svenska klädjättarna HM, Kappahl, Lindex och MQ.

Även om fabrikerna betalar det som är officiell minimilön i landet, får textilarbetarna motsvarande 70-80 euro i månaden, detta är ungefär hälften av vad som vore rimligt menar Fair Action.

– Lönerna är så låga att det strider både mot företagens egna regler och mot internationella konventioner om mänskliga rättigheter. De vi har träffat berättar att man inte kan leva på det. De tvingas till extrema arbetstider och övertid, ändå har de inte råd med näringsriktig mat, eller att gå till doktorn om barnen blir sjuka, säger Maria Sjödin.

Kollektivavtal saknas

Kappahl handlar från 29 fabriker, bara två har kollektivavtal. För HM är siffran 1 av 271. Många fabriker har efter påtryckning bland annat från svenska aktörer ett råd där en arbetstagarrepresentant finns med. Men det är långt ifrån samma sak som en riktig fackförening och kollektivavtal.

– Självklart är fackliga rättigheter en utmaning i länder som Bangladesh, och vi håller med om att det långsiktigt är rätt väg att gå att jobba med kollektivavtal, säger Anna Gedda, hållbarhetsansvarig på HM, som också sitter i företagsledningen.

Den som ändå går med i facket tar då stora risker, menar Fair Action, som också talat med forskare och de fackföreningar som finns.

– Man kan bli hotad, trakasserad, eller avskedad. I vissa fall har det skett mord, så det är extremt farligt att vara fackligt aktiv i Bangladesh, säger Fair Actions talesperson Maria Sjödin.

Håller med om att lönerna är för låga

Kappahl får hårdast kritik i rapporten, men de vill inte ställa upp på intervju med SVT. Skriftligt meddelar företaget att man håller med om att lönerna är för låga och man säger att man deltar i organisationer som försöker bidra till att höja löneläget i landet.

Alla fyra granskade företag har egna uppförandekoder. Där sägs, med lite olika formuleringar att de som arbetar i företagens leverantörsfabriker skall ha rätt till vad som kallas ”fair living wage”- en lön som utifrån respektive land man kan leva drägligt på, och även kunna försörja en familj. Men enligt Fair Action är det långt kvar till denna nivå i Bangladesh. Man skulle behöva dubbla lönerna.

HM:s ansvariga tycker inte att de som uppköpare skall sätta lönenivåer och menar att det vore fel av HM att höja löner om det inte gäller hela branschen. Särskilt eftersom sammafabriker – och samma sömmerskor – levererar till HM:s konkurrenter både de med billigare och mycket dyrare kläder.

– Vi tycker absolut att lönerna i ett land som Bangladesh behöver ökas. Men vi tror inte det är hållbart att bara de som jobbar för oss, skall få bättre löner. Vi vill att alla arbetare skall ha tillgång till högre löner, säger Anna Gedda.

Minimilönen ska höjas

Formuleringar i uppförandekoder om levnadslöner och att man skall kunna leva på sin lön, som Fair Action menar att företagen bryter mot, menar HM inte är ett löfte nu. Utan en en ambition som ett mål att stegvis jobba mot.

– Vi har aldrig lovat att det skall vara så idag. Vi jobbar med att säkra förutsättningar för det. Vi vet att det är svårt för vissa arbetare idag att få sina grundläggande behov tillgodosedda, säger Anna Gedda.

Till årsskiftet skall minimilönen i Bangladesh höjas. Alla svenska företag menar att lagstadgade minilöner alltid respekteras. Samtidigt har lokala fackföreningar krävt minilöner som ligger nästan dubbelt så högt som dagens nivåer, eftersom inflationen äter upp mycket av de som nu görs.

HM  och andra svenska och internationella företag deltar i ett stort internationella påtryckningsarbete som syftar till att skapa bättre villkor både gällande lön och arbetsvillkor i hela Bangladesh.

Fair Action tycker Kappahl och Lindex förtjänar hårdast kritik för vad som gör- och inte gör.

– Vi tycker det är anmärkningsvärt, de köper 40 procent av sina kläder just från Bangladesh, dom borde ta denna frågan på större allvar och göra mer än de gör idag, säger Maria Sjödin.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.