Det förklarade Vaclav Klaus när han på en presskonferens i Prag på fredagen förtydligade varför han anser att Tjeckien ska förhanda fram ett undantag i EU:s Lissabonfördrag, rapporterade Reuters.

Efter Andra världskriget utvisades omkring tre miljoner tyskar från Tjeckoslovakien.

En talesman för tjeckiska UD förklarade tidigare på dagen att utrikesministeriet inte visste vad Klaus vill och förvirringen tycktes stor dagen efter att presidenten kommit med ett nytt villkor för att sätta sin signatur på fördraget.

Samtal med Reinfeldt

I ett telefonsamtal med statsminister Fredrik Reinfeldt på torsdagen sade Klaus att han måste vänta på att författningsdomstolen finner fördraget förenligt med den tjeckiska konstitutionen, men att han också vill ha någon form av fotnot till fördragets stadga om grundläggande rättigheter.

-Det är fel budskap vid fel tidpunkt, sammanfattade Reinfeldt sitt svar på Klaus fotnotskrav i telefon.

Men Reinfeldt redogjorde efteråt inte närmare för vad kravet på undantag i fördraget gällde och kanske var Klaus inte lika tydlig som på fredagens presskonferens.

Medborgerliga rättigheter

Det svenska EU-ordförandeskapet uppgavs ha tolkade Klaus begäran som att han vill ha någon form av uttalande från EU-ledarna som försäkrar att stadgan om medborgerliga rättigheter inte kommer att inkräkta på tjeckisk lag.

Även den tjeckiska regeringen hade före presskonferensen i Prag på fredagen verkat veta lika lite om vad Klaus vill ha för tillägg eller kommentar till EU:s Lissabonfördrag som EU-ordföranden Fredrik Reinfeldt.

EU-parlamentets talman Jerzy Buzek förklarade enligt nyhetsbyrån CTK att Tjeckien först måste reda ut internt vad Klaus krav går ut på innan de kan föras vidare till EU.

Polen skriver på

Det som fattas för att Lissabonfördraget ska vara slutligt ratificerat i EU:s samtliga 27 medlemsländer är en signatur från Polens president, något som ska ske i helgen, samt att processen i den tjeckiska författningsdomstolen om fördraget slutförs och att Klaus därefter skriver på.