Foto: SVT

”Klimatet är en säkerhetsfråga som inte går att ducka för längre”

Uppdaterad
Publicerad

För 20:e gången träffas världens länder i Lima, Peru, för ännu ett möte om klimatet i FN:s regi. – Trots många konflikter och kriser i världen så är nu klimatfrågan högt på agendan igen. Den är en säkerhetsfråga som inte går att ducka för längre, säger klimat- och miljöminister Åsa Romson till SVT inför avresan.

Aldrig tidigare har forskarna varit så eniga som nu. Sedan FN:s klimatpanel, IPCC, lagt fram sin femte rapport står det klart att den uppvärmning av jorden vi har är till 99 procent orsakad av människan och att klimatförändringarna inte bara är ett faktum utan också leder till påtagliga förändringar – på hela jorden.

På måndag inleds det tjugonde partsmötet under FN:s klimatkonvention. Sedan tidigare har världens länder enats om att ta beslut om en ny global överenskommelse i Paris 2015 och som ska träda i kraft år 2020. Men för att detta avtal ska bli möjligt måste flera viktiga bitar falla på plats i Lima.

Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) har stora förväntningar på mötet:

– Det är ett förberedelsemöte, men absolut inget mellanår. Hur det går i Lima ger förutsättningarna hur det ska gå i Paris, säger hon till SVT.

Mandat från svenska folket

– Jag ska driva det som är Sveriges mandat från svenska folket – att klimatfrågan är viktig och vår tids stora utmaning. Vi har stark uppbackning globalt och har en historia av att ligga före i klimat- och miljöfrågor, säger hon på en pressträff inför mötet.

Ambitionen för den nya överenskommelsen ska vara att den är rättvis, långsiktigt hållbar och på ett trovärdigt sätt styra världen till att hålla den globala temperaturökningen under två grader jämfört med den förindustriella nivån. Och ska omfattas av alla.

De stora knäckfrågorna i Lima kommer vara:

  • om alla länder ska ha rättsligt bindande åtaganden om utsläppsminskningar eller inte, hur stora de ska vara och hur de ska mätas, rapporteras och verifieras.
  • finansiellt stöd både till åtgärder för att minska utsläppen och till att anpassa utsatta länders samhällen till klimatförändringar (gröna fonden, Green Climate Fund, GFC).

– Jag kommer till Lima med 500 friska miljoner till den gröna fonden. Pengar som inte tas ur biståndsbudgeten, säger Åsa Romson till SVT.

Att pengar till den gröna klimatfonden, en fond som beslutade om på COP-mötet i Köpenhamn 2009, tas just ur biståndsbudgeten är något miljöorganisationer kritiserat den tidigare alliansregeringen för.

Från i-länder till u-länder

Då, i Köpenhamn 2009, utlovade man 100 miljoner US dollar per år till anpassningar och klimatåtgärder i u-länder. Och det är i-länderna som ska bidra. Sverige är i nuläget den största givaren per capita.

Åsa Romson säger att Sverige inte kommer att lägga fram något eget åtagande om utsläppsminskningar utan följer EU:s.

EU kom överens den 24 oktober om att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent till år 2030, att andelen förnybar energi ska uppgå till 27 procent, vilket är en viss urvattning jämfört med det bud som låg på bordet. Det är främst Polen som har motsatt sig EU:s klimat- och energimål.

– Men den svenska regeringen tar initiativ för ytterligare utsläppsminskningar nationellt. Sveriges mål är att minska med 40 procent till 2020, alltså tio år tidigare, påpekar hon.

Utsläppen fortsätter öka

Den årliga utsläppsstatistiken från organisationen Global Carbon Project visar att utsläppen fortsätter att öka. Förra året landade utsläppen på 36 miljarder ton koldioxid, en ökning med 2.3 procent. I år bedöms utsläppen öka med ytterligare 2.5 procent. Det är 65 procent över 1990 års nivå. Och det är Kina som släpper ut mest; de släpper ut mer än USA och EU tillsammans.

– Med den vetskap vi har i dag behöver vi alla utsläppsminskningar vi kan komma åt. Och man ska räkna sina utsläppsminskningar på hemma plan, inte i utländska krediter. Det ska både Sverige och EU göra och det budskapet vill vi sprida. Men man måste också se till alla länders olika förutsättningar, poängterar Romson.

USA och Kina gjorde gemensam sak

Ytterligare hopp om framgång i Lima väcktes när USA och Kina den 12 november gjorde gemensam sak och sa sig vilja ha ett rättsligt bindande protokoll.

Något inget av länderna tidigare uttalat; utan istället främst ha tvistat om ansvarsfrågan för de historiska utsläppen.

Just den historiska skuldbördan och om hur länderna ska delas upp är en ständig tvistefråga i klimatförhandlingarna.

– Jag åker till Lima med många positiva exempel från Sverige och hoppas vi kan hitta den ultimata mixen där vi kan få så ambitiösa åtaganden som möjligt och som man kan verifiera. Alla måste känna att alla ska med, men för att det ska bli möjligt måste vi förstå länders olika förutsättningar.

Samtidigt säger hon, inför COP21 i Paris nästa år:

– Jag tror det kommer att bli ett något försvagad klimatavtal i Paris, som man sedan får bygga vidare på.

Den svenska regeringen skickar en delegation på 39 personer, den första veckan leds den av klimatambassadör Anna Lindstedt och under andra veckan av klimat- och miljöminister Åsa Romson. Mötet pågår 1-12 december.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Klimatmöte

Mer i ämnet