Efter att ha hållit låg profil sedan regeringsbildningen har Jimmie Åkesson (SD) den här veckan gjort medial comeback.
Intervjuer i flera stora dagstidningar, turné i partidistrikten och ansvarsutkrävande utfrågningar i både SVT och Sveriges Radio. Att det är ett svar på de fallande opinionssiffrorna vore att ta i men somliga SD-strateger förklarar tappet just med att partiledaren begränsat sina mediala framträdanden.
Det är en förenklad analys. Nedgången hänger även samman med en av huvudfrågorna i kvällens 30 minuter – nämligen den mycket modesta sänkningen av drivmedelspriserna. För SD var vallöftet om en snabb sänkning av dieselpriset med tio kronor en bidragande orsak till framgången på landsbygden. Det återspeglas också i det faktum att 56 procent av SD-väljarna såg den egna plånboken som avgörande för partivalet, en högre andel än något annat parti.
Prioriterar sänkta bränsleskatter
Därför är det självklart att Jimmie Åkesson (SD) håller fast vid att den genomförda prissänkningen bara är början. Att reduktionsplikten ska ned är Tidöpartierna överens om, hur mycket är under förhandling. Men redan nu bäddar SD-ledaren för en nivå på 5-6 procent genom att hänvisa till att det var vad partiet gick till val på. Det var också den siffra som regeringen i höstas definierade som EU:s miniminivå.
Till det kommer att SD prioriterar ytterligare sänkta bränsleskatter i förhandlingarna om nästa års budget. Det är för SD avsevärt mer prioriterat än sänkta inkomstskatter.
Att åtgärderna ökar utsläppen ytterligare är av underordnad betydelse för ett parti som aldrig ställt sig bakom klimatmålen. Och som har ambitionen att göra klimatet till en ny “folket-mot eliten-fråga”. Alltså en fråga där SD vill fånga upp det man uppfattar som ett folkligt missnöje mot etablissemangets konsensus, precis som man gjorde i migrationspolitiken.
Då ingår att varna för klimatalarmism och gå emot den gängse uppfattningen om att vi befinner oss i en klimatkris.
Tonar ned spänningarna
Att inta den positionen kan också tjäna som ett svar på den svåra balansakten mellan att vara en del av regeringsmakten men ändå försöka hålla fast vid identiteten som antietablissemangsparti. Det är en knepig manöver där Jimmie Åkesson (SD) fortsatt verkar söka efter rätt tonläge. Medan andra ledande företrädare ställer ultimatum och hotar med regeringskris tonar SD-ledaren ned spänningarna i Tidösamarbetet. Och anpassar retoriken efter sammanhanget. I en intervju med Aftonbladet i morse var budskapet att SD skulle försöka stoppa ny storskalig vindkraft.
I 30 minuter, som spelades in efter ett möte med de andra partiledarna, betonade SD-ledaren i stället att han inte har något principiellt emot vindkraft. Och när det gällde de långsiktiga klimatmålen till 2045 verkade Åkesson plötsligt vara med på tåget.
Hur SD väljer att navigera i sin nya position kommer vara avgörande för opinionssiffrorna framåt. Och för möjligheten att nå det uttalade målet om ministerposter senast 2026.
