Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Matattacker mot konstverk, trafikblockader och fastklistrade aktivister på flygplatser – se bilder från tre omdiskuterade klimataktioner i videon. Foto: AP

”Större mobiliseringar – och radikalare”

Uppdaterad
Publicerad

Nyligen meddelande klimataktivistgruppen Extinction Rebellion att de slutar med blockader i Storbritannien. Men när forskare får sia om framtiden tror de inte att klimatrörelsen håller på att bli mindre radikal – snarare tvärtom.

Klimataktvismen måste hela tiden hitta nya oväntade strategier för att kunna överraska och få genomslag. Och just därför är det svårt att förutse hur den kommer att förändras under det kommande året, menar forskare inom klimataktivism som SVT Nyheter pratat med.

Men större mobiliseringar är nog att räkna med, tror sociologen Mattias Wahlström från Göteborgs universitet. Han lyfter exempelvis Extinction Rebellion. Rörelsens brittiska gren meddelande nyligen att de slutar med vägblockader, för att organisera en större protest utanför brittiska parlamentet i april.

– Det är dock inte givet att Extinction Rebellion i andra länder väljer att följa samma strategi, säger han.

Nutidsexempel i Lützerath

Ett exempel på en större mobilisering i närtid är den uppsamling som pågår i tyska Lützerath. En stor skara internationella aktivister har samlats i den lilla byn som ockuperats av klimatvärnare en längre tid, för att förhindra brytning av brunkol i området. En som befinner sig där är David Fopp, som själv är aktivist men också forskar om klimataktivism. Han tror också på större mobiliseringar framöver.
 
– Den radikala delen av rörelserna kommer att fortsätta under 2023, men det är ganska få personer som utför den typen av aktioner. Därför anar jag att en stor massrörelse kommer starta, som fångar upp alla de som inte är beredda på att gå så långt men som ändå vill engagera sig, säger han.

Klimataktivism och politik

I Sverige tror Fopp att en växande klyfta mellan miljörörelsen och politiken kommer att elda på aktivismen.

– Jag tror att det där glappet kommer att bidra till en mobilisering, säger han.

I samma banor tänker även Jonathan Josefsson – som forskar om klimatrörelsen och ungas politiska deltagande, vid Linköpings universitet.

- Det finns ett underliggande missnöje från miljö- och klimataktivisters sida om bristen på politisk handling som har pågått under ett antal år. Pandemin och restriktionerna har hindrat folk från att uttrycka sitt missnöje offentligt, och sedan har vi ur ett svenskt perspektiv ett regeringsskifte i höstas som har trappat upp konfliktlinjen, säger han.

Att klimatrörelsen tar till juridiska medel för att få genomslag kommer också att synas under 2023, tror Josefsson:

– En trend man kan se är rättsfall som är uppe i världen och i Europa där unga eller miljögrupper stämmer stater eller företag. De här rättsprocesserna har eskalerat ganska kraftigt i antal de senaste åren, och uppmärksamheten kring dessa kan vi förvänta oss fortsätter.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Klimat

Mer i ämnet