En stor del av kommunernas hyresavtal är skrivna så att de räknas upp med ett visst index. I avtalen med SBB är det oftast inflationssiffran KPI från oktober månad som avgör. Under 2022 var inflationen i oktober rekordhöga 10,9 procent. Det innebär att en lång rad kommuner får de högsta hyreshöjningarna de haft sedan början av 90-talet.

Redan ansträngd ekonomi

De uppgörelser som många kommuner gjort med SBB där de sålt fastigheter för att hyra tillbaka har kritiserats för att ha varit en dåligt ekonomisk affär för kommuninvånarna. 

– Normalt sett är det inget som man tjänar på ekonomiskt, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner

Många av kommunerna har haft en ansträngd ekonomi vilket ofta var anledningen till att de sålde fastigheterna. Hyreschocken spär nu på detta ytterligare.

– Vi ser ju jättehöga kostnadsökningar i kommunerna och 124 kommuner har prognostiserat underskott i år, säger Annika Wallenskog.

Smärtsamma hyreshöjningar

För den kommun som varje år betalar mest till SBB, Härnösand, är hyreshöjningen smärtsam. Hyresökningen på närmare 11 procent ger en ökad hyra på närmare 18 miljoner kronor. Årets totala kostnader till SBB hamnar på drygt 160 miljoner kronor före statliga momsbidrag.

Det kan jämföras med budgeten för Härnösands Samhällsnämnd som sköter annat miljöarbete, bygglov, gator- och parker och livsmedelskontroller. Deras budget för 2023 är cirka 190 miljoner. 

Härnösands ekonomi är idag redan pressad. Till exempel har man i år varslat om ett sparkrav på skolan motsvarande ett 20-tal lärartjänster.

– Det är jättelätt med facit i hand att säga att man skulle tänkt annorlunda, säger Härnösands kommunalråd Andreas Sjölander (S). 

För många kommuner väntar nedskärningar i den offentliga verksamheten. 

– Det är tufft för många. I budgeten för 2024 ser det ännu sämre ut. Då försöker man hitta lösningar med olika typer av besparingar och i vissa fall kommer vi också se skattehöjningar, säger Annika Wallenskog.