Foto: TT

Kommuner kräver svar av regeringen om tiggarna

Uppdaterad
Publicerad

Allt fler fattiga EU-medborgare kommer till Sverige och försörjer sig som tiggare. Många kommuner står handfallna och vet inte hur man ska tackla det växande behovet av nödhjälp.

Vintern drar in över Sverige och runtom i landet finns människor som tigger för sin försörjning och som bor under usla förhållanden, inte bara i storstäder utan även i mindre samhällen.

För många kommuner har den här typen av fattigdom på kort tid blivit en stor social utmaning och många kommuner är villrådiga och saknar beredskap för att hantera det massiva hjälpbehovet.

– Det kommer att vara ett allt vanligare inslag i stadsbilden i Sverige och det finns inga som helst riktlinjer. Vi måste hjälpas åt att lösa detta, säger Jan-Olof Sewring, ordförande i socialnämnden i Ängelholm till SVT:s Sydnytt.

Stora skillnader mellan kommunerna

På en del orter förlitar sig kommunen på kyrkan och frivilligorganisationerna för hjälp med mat och härbärge, och vissa kommuner har valt att ge ekonomiska bidrag till sådan hjälpverksamhet.

I andra kommuner väljer man att avhysa tiggarna. Hittills i år har omkring 1.500 personer, de flesta EU-migranter från östra Europa, vräkts från tältläger och parkeringsplatser runtom i Sverige, enligt Kronofogdemyndigheten. Det är en kraftig ökning jämfört med förra året.

EU-medborgare har rätt att vistas tre månader i ett annat EU-land. Men vem bär ansvaret för dem när de är här, frågar man sig just nu inom många kommuner. Vem ska betala?

Ministern: Kommunernas ansvar

Under förra veckan sa barn-, äldre- och jämställdhetsministern Åsa Regnér (S) till SVT att det enligt socialtjänstlagen är kommunernas ansvar att ge bistånd eller stöd för tiggarna.

Men att tiggarna skulle få annat än akut hjälp av kommunen motsäger sig kommunalrådet Andreas Sturesson (KD) i Jönköping.

– Enligt socialtjänstlagen har kommunerna enbart skyldigheter att hjälpa med akuta behov, som till exempel mat och tak över huvudet under ett par dagar beroende på situationen. Men vi har inget ansvar för att ge bistånd under en längre tid, säger han till SVT:s Smålandsnytt.

Kräver riktlinjer och hjälp

Flera kommuner har vädjat om hjälp från regeringen och har efterlyst tydligare riktlinjer, och paraplyorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting säger att det krävs nationell samverkan.

– SKL:s medlemmar kan inte ensidigt lösa en komplex fråga vars yttersta konsekvens är den fattigdom och utsatthet som gör att man söker sig från ett EU-land till ett annat. Det krävs en samverkan mellan regeringen, myndigheter och frivilligorganisationer, en handlingsplan som även omfattar vad EU kan bidra med för att förbättra livsvillkoren i respektive hemland, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting i ett pressmeddelande.

En förfrågan till kommunerna från SKL visar att behovet av stöd till berörd grupp av EU-medborgare har ökat. Omkring 100 kommuner har kontakt med eller uppger att målgruppen finns i kommunen. Hälften av dessa kommuner bedömer att tiggeri är den främsta inkomsten för en stor del av gruppen.

17 kommuner anser att det finns barn under 18 år i akut hemlöshet i Sverige. Den vanligaste formen av stöd är hjälp till en hemresa följt av akut logi, rådgivning och ekonomiskt bistånd.

Källa: SKL

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer