Det är inte bara regionerna som har stora kostnader för inhyrd personal. 2022 betalade Sveriges kommuner 3,2 miljarder kronor för hyrpersonal. Det visar en ny rapport som tagits fram av fackförbundet Vision.
Rapporten visar att kommunernas utgifter för hyrpersonal har fortsatt att öka, framförallt inom socialtjänst och äldreomsorg. Samtidigt gör få kommuner någon form av uppföljning.
– Allt tyder på att kostnaderna kommer att öka – om man inte tar ett medvetet grepp, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision.
Kommunalrådet: ”En inskränkt syn”
När SVT går igenom statistiken kan vi se att flera kommuner har avsevärt större ökningar än rikssnittet på 300 procent under de senaste tio åren. I över 90 kommuner har kostnaderna mer än tiodubblats.
I Haninge har kostnaderna ökat med 60 miljoner sedan 2012. Men kommunalrådet Sven Gustafsson (M) är inte orolig.
– På det stora hela är det här en väldigt liten del av vår budget och då är inte det här med hyrpersonal den viktigaste frågan, säger han.
– Siffrorna förstoras gärna upp av intresseorganisationer som vill bannlysa bemanningspersonal. Jag tycker det är en inskränkt syn och de förstår inte vad de håller på med.
En av fem kommuner räknar på merkostnaden
Samtidigt visar rapporten att endast en av fem kommuner räknar på hur mycket den inhyrda personalen kostar kommunen. Fyra av tio vet inte ens om någon beräkning har gjorts.
– Det är anmärkningsvärt att man inte har koll på kostnaderna, och vi tycker att det är problematiskt, säger Veronica Magnusson.
Det dominerande skälet till att hyra in personal är att det råder brist inom specifika yrkeskategorier. En del kommuner menar att hyrpersonalen gör att verksamheter kan fortgå. Andra oroar sig för långsiktiga konsekvenser som kontinuitet.
Vad innebär de här resultaten i praktiken?
– Det kan ju i värsta fall innebära att människor inte känner sig trygga i situationer när de är som mest utsatta, säger Veronica Magnusson.
