Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Statsminister Magdalena Andersson: Flera unga kommer på sikt behöva bereda sig på att göra värnplikt. Foto: Anders Wiklund/TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Regeringen vill ge två procent av BNP till försvaret

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen vill storsatsa på försvaret. Så snart som möjligt ska de militära utgifterna uppgå till 2 procent av BNP. Samtidigt ska fler göra värnplikten.

– Det är en oerhört stor satsning, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

I fjol låg försvarets budget på 66 miljarder. En ökning till 2 procent av bruttonationalprodukten, BNP, skulle innebära en årlig kostnad på 108 miljarder kronor.

I dag motsvarar försvarsbudgeten 1,26 procent av BNP.

– Det är en oerhört stor satsning och det kan bara jämföras med satsningar på försvaret under 1950-talet, säger Peter Hultqvist.

Den svenska försvarsbudgeten har inte uppgått till 2 procent av BNP sedan slutet av 90-talet. Den nya jättesatsningen ska genomföras så snart som möjligt, uppger statsminister Magdalena Andersson (S).

Men att bygga upp försvaret kommer att ta tid, framhåller Peter Hultqvist.

– Det tar många, många år. Vi vill genomföra det här på ett systematiskt och realistiskt och genomförbart sätt. Vi måste få ut maximalt av varje krona som vi går in med, säger han.

Fler ska göra värnplikt

I och med satsningen kommer fler unga behöva göra värnplikten.

– Fler unga behöver på sikt bereda sig på att göra värnplikt och bidra till det militära försvaret. Men det här handlar också om det civila försvaret, säger Magdalena Andersson.

– Det handlar om att vi ska bygga ett folkförsvar.

Ingen tidsplan

Regeringen vill dock inte sätta någon tidsram för när budgeten ska vara uppe vid det nya målet.

– Det är stora summor och det beror på vilket år vi landar på. Det blir bakvänt att landa på årtalet innan vi har fått ta del av myndigheternas underlag om hur snabbt det kan ske och hur mycket försvarsförmåga man får, säger finansminister Mikael Damberg (S).

Damberg vill inte heller uppge var man ska hämta pengarna och hur stora skatteökningar det skulle kunna leda till. Från dagens nivå skulle satsningen kosta 42 miljarder kronor årligen.

– Vi vill ha en diskussion med de andra partierna, säger han.

Magdalena Andersson fick frågan varför man inte velat satsa så stort på försvaret tidigare, sett till den säkerhetspolitiska utvecklingen de senaste åren.

– Hade regeringen suttit still sedan 2014 hade det varit allvarligt, men lyckligtvis är det inte det vi har gjort. Vi har startat den största upprustningen sedan 50-talet och beskedet i dag är att vi vill fortsätta den upprustningen, säger statsministern.

Redan innan dagens beslut hade riksdagen beslutat att försvarssatsningarna skulle öka. I den planen låg att försvarsutgifterna skulle öka från 66 miljarder kronor 2021 till 91 miljarder kronor 2025.

ÖB: Kommer inte att hålla emot

Sveriges överbefälhavare Micael Bydén vill själv inte sätta något datum för hur snabbt upprustningen av försvaret skulle kunna gå.

– Det vore inte seriöst, säger han.

Han vill inte ta ställning till om det skulle vara möjligt att nå målet 2025, ett krav som flera oppositionspartier ställt.

– Jag vill inte svara på den frågan just nu. Låt mig återkomma i ordnad form när vi har ett mer genomarbetat underlag. Vi kommer inte att hålla emot, utan snarare hitta vägarna fram. Det är viktigt att varje krona ska ge militär effekt, säger han.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Överbefälhavare Micael Bydén kommenterar beskedet om att försvarsmaktens anslag ska höjas till 2 procent av Sveriges BNP. Foto: Emil Larsson, SVT

Här kan du ta del av hela presskonferensen med statsminister Magdalena Andersson, finansminister Mikael Damberg och försvarsminister Peter Hultqvist.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer