Foto: TT

Kristna församlingar växer när asylsökande konverterar

Uppdaterad
Publicerad

Många muslimska flyktingar som kommer i kontakt med kristendom under resan genom Europa konverterar och kristna samfund uppges växa i flera länder. Skälen bakom kan handla om allt från att äntligen kunna vara öppet kristen till en förhoppning om att lättare få asyl.

Kristna församlingar runtom i Europa har sett sitt medlemsantal växa när fler muslimska asylsökande konverterat till kristendomen. I Tyskland rapporteras det om församlingar i Berlin där före detta muslimska konvertiter utgör en majoritet och i den brittiska staden Bradford har en fjärdedel av alla konfirmander det senaste året varit muslimska konvertiter.  

Även hos Svenska kyrkan har man ”en känsla” av att fler asylsökande konverterar, men precis som i många andra länder förs det ingen statistik över konversioner i Sverige.

På pastor Svens församling i Gävleborg har man nu omkring ett dussin muslimska konvertiter per år, 2013 konverterade fyra personer, berättar Sven, som inte vill framträda med sitt efternamn eller publicera vilken församling det handlar om på grund av hoten riktade mot dem som byter religion.

Det är främst pojkar och män mellan 16 och 30 år som söker sig till kyrkan, berättar han.

– Många har kommit i kontakt med kristendom på vägen genom Europa och fått hjälp av kristna organisationer. En del har mött så mycket hårdhet i islam – våld, krav och hård social kontroll från släktingar och religiösa ledare, att de bestämmer sig för att konvertera.

Österrikes biskopar varnar

Men skälen bakom beslutet att byta religion kan vara komplexa och handla om allt från att man ansåg sig vara kristen redan i hemlandet till en förhoppning om att lättare få asyl.

I Österrike, där den katolska kyrkan uppskattar att 200 muslimska asylsökande konverterat under årets första tre månader, har biskopar manat till försiktighet och publicerat riktlinjer för hur man ska gå till väga för att ta reda på om någon konverterar på grund av religiös övertygelse eller för att få asyl.

Även i Svenska kyrkan ställer man frågor för att reda ut varför någon konverterar. Först därefter tillåts de påbörja utbildningen som till slut leder till dop och medlemskap i kyrkan – och man är noggrann med att påpeka att ett byte av religion inte automatiskt leder till asyl.

– Vi berättar om riskerna med konversioner, att man kan bli förföljd som kristen även här om det ogillas av andra inom den egna gruppen. Men många har klarat sig precis med livet i behåll under resan till Sverige och säger att det inte spelar någon roll, säger pastor Sven.

”Islam betyder ingenting längre”

Den som uppger religion som asylskäl får på Migrationsverket svara på frågor om vad det var i den nya religionen som lockade och berätta om den själsliga resan som ledde till beslutet. Enligt pastor Sven är det få som till slut får avslag, även om Migrationsverket kan vara hårda med bedömningen.

Men det är just vad som har hänt 38-årige Mehdi från Iran och hans fru Maryam som blev kristna efter två år i Sverige.

– Jag började förstå att islam är slaveri, hat och död. Kristendom var kärlek i dess djupaste mening. Islam betyder ingenting för oss längre, säger Mehdi.

Blir inte trodda

Paret kom till Sverige 2012 och berättar att de efter att ha varit i kontakt med kristna församlingar här bestämde sig för att konvertera. Nu har de sökt asyl av religiösa skäl. Återvänder de till Iran som kristna kan de bli satta i fängelse och utsatta för tortyr – i värsta fall dödade, säger Mehdi, men Migrationsverket tror inte på deras historia och har avslagit ansökan.

Mehdi och Maryam har överklagat beslutet och lever nu med hjälp av andra församlingsmedlemmarna i den kyrkan de är engagerade i, i väntan på ett nytt svar.

– Vi har ingen bra situation. Det här kanske är Jesus plan för oss. Vi väntar på att ett mirakel ska komma till oss. Vi tror på Jesus från våra hjärtan. Vi är inte rädda för något, säger Mehdi.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.