Misstänker du klamydia, laktos- eller glutenintolerans? På apoteken finns i dag en rad självtester som utger sig för att kunna ge besked. I våras lanserades också ett antal helt nya DNA-baserade tester. För några hundralappar kan du få svar på om du har en ökad risk för fetma, vilken träning som passar dina muskler bäst, eller om det är svamp som gör huden på foten sprucken.

Ingen bästsäljare

Försäljningen har dock inte skjutit i höjden. Apoteken lämnar inte ut försäljningssiffror men uppger att självtesterna säljer ”stabilt” eller ”varierat”.

– Efterfrågan är måttlig, säger Annika Svedberg, kvalitetschef på Apotek Hjärtat som också valt att begränsa sortimentet till sex produkter.

Samtidigt ställer sig läkare mycket tveksamma till testernas nytta. Dels kan de bidra till en ökad sjukdomsångest, dels kan de vara svåra att tolka.

– I den situationen hamnar man ofta inom sjukvården i alla fall, säger Ingemar Engström, ordförande i Svenska läkaresällskapets etikdelegation.

Möjlig hälsorisk

Det är allvarligt, anser han, om människor börjar ställa sina egna diagnoser i stället för att uppsöka läkare.

– Det är inte bra om folk nöjer sig med ett provsvar och exempelvis börjar utesluta gluten i sin kost bara på det underlaget.

Enligt Ulf Österstad, vice ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, är de flesta självtester onödiga och en del kan till och med innebära hälsorisker.

– Ett positivt resultat kan leda till oro och innebär inte nödvändigtvis att du behöver behandling. Ett negativt resultat garanterar inte att du är frisk och kan därmed invagga dig i en falsk trygghet, säger han.

Billigare alternativ

Det är bättre – och ofta också billigare – att vända sig till sjukvården om man är orolig, anser båda.

– Sedan är det en utmaning för sjukvården att ha trösklar som inte är för höga, utan att man kan få den hjälp man behöver där, säger Ingemar Engström.