Läkaren Hanna Åsberg är mycket kritisk till nätläkarbolagen Foto: Josefin Lennen Merckx/SVT

Kritik mot digitala vårdgivare: ”Nätläkarna dränerar vården på resurser”.

Det senaste året har tillväxten för privata digitala vårdgivare varit extrem snabb. Men nätläkarbolagens verksamhet är starkt ifrågasatt.
– Nätläkarbolagen dränerar vården på pengar, säger allmänläkaren Hanna Åsberg som är ordförande på SFAM, Svensk Förening för Allmänmedicin.

Hon ser en risk att de vanliga vårdcentralernas budget kommer ätas upp om mer skattemedel flyttas över till nätläkarbolagen. Hanna Åsberg hänvisar till studier som visar att digital vård ökar samhällets sjukvårdskostnader. Hon varnar för att folk kommer söka vård i både tid och otid eftersom bolagen gör det så enkelt att få en läkartid digitalt.

 - Där är framförallt friskare patienter med lättare åkommor som kontaktar nätläkarbolagen. De patienter som har störst behov av sjukvård, äldre patienter och patienter med kronisk sjukdom, måste fortfarande hanteras via vanliga vårdcentraler. 

 ”De sjukaste får mindre resurser”

– Det blir en undanträngningseffekt så att de mest sjuka patienterna får mindre resurser, säger hon.

På Kry håller man inte med:

– Vi delar inte den bilden. Vi ser att patienter som idag är i behov av vård inte alltid får det inom primärvården. De patienterna kan vi hjälpa med hög tillgänglighet, säger Sverigechefen Livia Holm.

Risk att efterfrågan går före behov

Nätbolagens kritiker menar att vården riskerar att bli efterfrågestyrd snarare än behovsstyrd. Något som strider mot alla etiska normer.

På Min Doktor håller man inte med om att nätbolagen skulle driva en sådan utveckling.

– Ungefär 20 procent av de som vill komma i kontakt med läkare hos oss blir istället hänvisade till egenvård eller den fysiska vården. Det bevisar att vi gör behovsprövningar, säger Daniel Persson, affärsutvecklare på Min Doktor.

Får betalt per läkarbesök

Kritiker har även pekat på att de privata digitala vårdgivarna inte har några incitament att hushålla med skattemedlen genom att ha så kallade gatekeepers som sållar bort enklare ärenden som kan hanteras av sjuksköterskor.

Medan vanliga vårdcentraler i huvudsak lever på fasta ersättningar får nätläkarbolagen betalt per läkarbesök. Nätläkarbolagen har således inget tak i sin budget och kan fakturera ett landsting hur mycket som helst, beroende på hur många läkarbesök som genomförts. 

Läkarbesök för enklare åkommor

– Patienter kan inte listas på ett nätläkarbolag. Det ökar risken att nätläkarbolagen manipulerar systemet på så sätt att man ger patienten ett läkarbesök för en enkel åkomma, som på en vanlig vårdcentral hade hanterats av en distriktssköterska i telefon, säger Hanna Åsberg. 

Enligt Kry stämmer inte bilden att bolagen bara skulle hantera enklare åkommor.

– De patienter som söker sig till oss har en stor bredd av vårdbehov. Det som ofta händer inom den fysiska vården är att man inte får en läkartid och istället söker man sig till en felaktig vårdnivå som till exempel en akutmottagning. Där spelar vi en viktig roll, säger Livia Holm.

Oansvarig antibiotikaförskrivning

Nätläkarbolagen har även fått kritik för oansvarig antibiotikaförskrivning och för att ha ställt diagnoser på osäker grund.

– Vi har tagit till oss av den kritiken och vi har vidtagit många åtgärder för att säkerställa att våra riktlinjer för antibiotikaförskrivning följs av alla våra läkare, säger Livia Holm på Kry.

Diagnoser utan fysisk undersökning

Enligt Hanna Åsberg går det inte att ställa en säker diagnos eller att skriva ut antibiotika utan att först undersöka patienten fysiskt.

– Om man inte kan undersöka patienten fysiskt blir det väldigt svårt att ge en säker vård till patienterna. Det är helt klart en patientsäkerhetsrisk, säger Hanna Åsberg.

Det håller inte Min Doktor med om:

– Som läkare klämmer man inte på och tar inte i alla patienter utan man kan många gånger klara sig utan en fysisk undersökning. Det är läkarens skolning och erfarenhet som avgör om det behövs eller inte, säger Daniel Persson.

Regeringen vill styra upp marknaden 

Nyligen meddelade regeringen att man vill styra upp marknaden för nätläkare och digitala vårdcentraler. Den pågående utredningen ”Ordning och reda i vården” har fått ett tilläggsuppdrag att undersöka hur de digitala vårdtjänsterna ska bidra till principen om vård efter behov. 

Samtidigt har Socialstyrelsen fått i uppdrag att se över omfattningen och inriktningen på de digitala vårdtjänster som finns. Myndigheten ska också ge rekommendationer om vilken vård som lämpar sig att hantera via nätläkare. Utredaren ska även lämna förslag på hur kvaliteten ska kunna följas upp.  

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer